Danskonstnärer i Göteborg skickar midsommarbrev till kulturministern i protest mot Kulturrådet
Redan för ett år sedan publicerade www.danstidningen.se en protest från fyra göteborgskoerografer om ojämnt fördelat statligt kulturstöd. Man ansåg att Statens kulturråd hade missgynnat många danskonstnärer i väst: www.danstidningen.se/2014/06/18/statens-kulturrad-stryper-vastsvensk-danskonst/
Även i år anser sig många av de ledande danskonstnärerna i Göteborg starkt missgynnade. Det föranleder en grupp på tio danskonstnärer i Göteborg att skriva ett protestbrev till kulturminister Alice Bah Kuhnke. Bland annat påpekas att fem tongivande Götebogskoreografer helt har berövats sitt verksamhetsstöd för 2016 (Eva Ingemarsson, Jeanette Langert, Peter Svenzon, Dansbyrån, Olof Persson och Gun Lund) och att 85 procent av allt verksamhetsstöd går till danskonstnärer med Stockholmsförankring.
Framför allt kritiserar man den nuvarande stödordningen som vilar på råd från ett antal experter i en referensgrupp, av vilka somliga inte sällan har nära relationer till olika delar av danslivet, och därför måste ange jäv och avstå från att ta del av besluten. Ett komplicerat och märkligt sätt att sköta fördelningen på, anser man och
Göteborgskoeograferna föreslår istället helt nya grepp beträffande stödordningar som i högre grad möjliggör dansproduktion i andra delar av landet än Stockholmsområdet. Man riktar även kritik mot Statens kulturråd för bristen på motiveringar till de beslut om stöd respektive avslag som fattas: ”Motiverade beslut för alla sökande. Det sker redan idag på ett föredömligt sätt i till exempel Västra Götalandsregionen och Göteborgs kommun och på Kulturbryggan.” skriver koreograferna i sitt brev som är återgivet i sin helhet här nedan. Här är även listan på Kulturrådets verksamhetsbidrag respektive avslag till olika danskonstnärer: www.kulturradet.se/sv/bidrag/beviljade_bidrag/2015/Verksamhetsstod-till-fria-aktorer-scenkonst-dans/
Ann-Marie Wrange
Till Kultur- och Demokratiminister
Alice Bah Kuhnke,
Kulturdepartementet,
103 33 Stockholm
Varför stryper Statens Kulturråd danskonsten i Västsverige?
Vid den här tiden förra året protesterade fyra av Göteborgs mest framgångsrika och namnkunniga koreografer mot att Kulturrådets referensgrupp med ett pennstreck raderat ut deras verksamhetsstöd. Inte bara de drabbade koreograferna utan också kulturcheferna i Göteborg och Västra Götalandsregionen undrade vad som var på gång. Dåvarande Kommunalrådet för kultur, demokrati, funktionshinder och hbtq-frågor, Thomas Martinsson (mp) deltog aktivt i protesterna.
I efterförloppet var representanter för Kulturrådet i Göteborg och lovade då bland annat ”bättre kommunikation”.
Men vad händer sedan? Jo, Kulturrådet presenterade nyligen verksamhetsbidragen på Dansområdet för 2016. Resultat? Ytterligare en koreograf från Göteborg blir av med sitt verksamhetsbidrag!
På tre år har nu Kulturrådet slängt ut fem göteborgskoreografer och en plattform driven av koreografer från verksamhetsstöden. De drabbade är alla rosade konstnärer med stor verksamhet, bred förankring i kulturlivet och verksamhetsstöd från Göteborgs stad:
Eva Ingemarsson, Jeanette Langert, Peter Svenzon, Dansbyrån, Olof Persson och Gun Lund.
Vi talar här om kärnan av Göteborgs professionella dansliv, koreografer med mellan tio och fyrtio års kontinuerlig verksamhet bakom sig.
Nu finns bara tre koreografer/danskompanier kvar i det statliga stödsystemet. Ett danskompani med inriktning på dans för barn och unga, ett som verkar för att överbrygga funktionshinder inom dansen och ett kompani med ursprung i exilen. Inget fel i det, men man kan fråga om det verkligen speglar danskonsten i Göteborg.
Årets beslut kan inte tolkas på annat sätt än att det handlar om en medveten och systematisk handling. Någon förklaring ges inte. Kulturrådet motiverar aldrig sina beslut utan hänvisar bara till att ”referensgruppen gjort en annan bedömning”.
Besluten sker i slutna rum utan protokoll och insyn, där ledamot efter ledamot anger ”jäv” och går ut ur rummet. Ordföranden i referensgruppen gick ut åtta gånger under senaste mötet på grund av jäv, och vid några tillfällen fanns bara hälften av referensgruppens medlemmar kvar!
Systemet är ålderdomligt och godtyckligt och öppnar för personligt tyckande och kotterier. Vi har inte ens kunnat få svar på vilka föreställningar eller grupper som referensgruppen sett, än mindre följt utvecklingen av. Vilken konstsyn representerar referensgruppen? Kulturrådets bidragssystem kan tyckas vara ett lotteri. Men här används det uppenbarligen för att ge tolkningsföreträde för vissa koreografer och vissa sceniska uttryck.
Vi vet också att vi inte är ensamma om att drabbas på detta sätt. Koreografer ute i landet har vittnat om hur deras indragna statliga bidrag bland annat lett till förlorade landstingsstöd. De får tala för sig själva. Vi har samlats för att gemensamt säga ifrån utifrån vår horisont, att kräva en förändring helt enkelt.
Snedfördelning över landet
Idag går närmare 85% av pengarna för danskompanier till koreografer verksamma i Stockholm. Bidragsnivån är också generellt mycket högre där, ofta 3–4 gånger mer än till koreografer ute i landet. Ett genomsnittligt bidrag i Stockholm ligger på en dryg miljon, för övriga bara hälften. Det är knappast konkurrens på lika villkor.
Att fokus ligger på Stockholm tycker Kulturrådet inte är något problem ”eftersom flertalet har planer på att turnera nationellt”. Scenerna i Göteborg anses viktiga även om de bara får en bråkdel av det ekonomiska stödet. Dans från huvudstaden skall med andra ord visas här, men någon produktion av dans i denna landsända vill man inte se! Detta är uttryck för ett närmast ”kolonialt” betraktelsesätt.
Det finns varken konstnärliga eller andra skäl till dessa stora skillnader. Att producera danskonst kostar lika mycket oavsett var det görs. Mindre pengar gör det svårare att skapa större produktioner, och det minskar möjligheten för våra dansare att stanna kvar. Det blir kortare repetitionstider och svårare för koreograferna att arbeta långsiktigt och kontinuerligt.
För de professionella dansarna innebär detta att de får svårare att försörja sig och kvalificera sig för anställningar inom Dansalliansen. Regionen riskerar att dräneras på de duktiga dansare som faktiskt bor och verkar här.
Nedskärningen drabbar inte bara koreograferna utan hela infrastrukturen.
Vad skulle ske med danskonsten i Västsverige om alla de drabbade koreograferna skulle tvingas lägga ner sin verksamhet?
Infrastrukturen för danskonst i Göteborg har skapats och drivs till stor del av dessa personer. Parallellt med sitt konstnärskap driver de också scener, repetitionslokaler och residensprogram för svenska och internationella konstnärer.
Dessa konstnärsdrivna verksamheter är vitala och viktiga för danskonstens utveckling i landet. Det egna konstnärskapet är grunden för den stora kunskap och det stora engagemang med vilken dessa platser drivs.
Atalante, 3:e våningen och Dansbyrån är centrala scener och mötesplatser för den Västsvenska danskonsten. Förlorar de konstnärer som driver dem sitt stöd riskerar också dessa platser att gå samma öde till mötes. Kulturrådet tycks sakna denna elementära kunskap på dansområdet.
Vi accepterar inte dessa beslut och den inriktning referensgruppen ger uttryck för. Det är dags att Kulturministern griper in. Det här resultatet kan rimligen inte ligga i linje med den nya regeringens konst- och kultursyn eller fördelningspolitik.
* Fördela om. Återställ det statliga stödet till dansen i Göteborg. Det finns naturligtvis pengar inom systemet att enkelt omfördela om man bara vill. Att rycka undan grunden för koreografer och grupper som tålmodigt byggt upp verksamheten under årtionden är skandalöst.
* Jämna ut de stora skillnaderna i stödsystemet. Det kostar naturligtvis lika mycket att skapa föreställningar ute i landet. Skillnaderna snedvrider konkurrensen och möjligheterna att synas nationellt och internationellt. Det finns inga skäl som motiverar dessa skillnader, annat än tradition och vissa gruppers förankring i de beslutande kretsarna.
* Gör om hela bidragssystemet så att det blir mer förutsägbart och transparent. Motiverade beslut för alla sökande. Det sker redan idag på ett föredömligt sätt i till exempel Västra Götalandsregionen och Göteborgs kommun och på Kulturbryggan.
Vi efterlyser kompetens. Om Kulturrådets referensgrupp inte förmår följa och värdera vad som händer på konstområdet ute i landet så kunde man ju kanske fördela stödet efter folkmängden i de regioner där dansen produceras.
Det är hög tid för Kulturministern att lyssna och granska vad som händer.
Göteborg 2015-06-16
Gun Lund, koreograf E=mc2 Danskonst &
Konstnärlig ledare 3:e våningen
Eva Ingemarsson, koreograf, Eva Ingemarsson Dansproduktion
Konstnärlig ledare Atalante
Peter Svenzon, koreograf o konstnärlig ledare Art of Spectra
Ulriqa Fernquist, koreograf o konstnärlig ledare Art of Spectra
Jeanette Langert, koreograf
Olof Persson, koreograf Olof Persson Projects
konstnärlig ledare 3:e våningen
Marika Hedemyr, koreograf, konstnärlig ledare Dansbyrån
Paula de Hollanda, koreograf, konstnärlig ledare Dansbyrån
Niklas Rydén, konstnärlig ledare Atalante
Lars Persson, konstnärlig ledare E=mc2 Danskonst o 3:e våningen
Fotnot:
Några fakta om koreograferna det handlar om.
Samtliga har gjort rosade och omtalade föreställningar. Eva Ingemarsson och Peter Svenzon tilldelades tioåriga stipendier av Konstnärsnämnden i samma veva som bidragen drogs in, Jeanette Langert fick Birgit Cullbergpriset, Gun Lund var en av de sista, tillsammans med Tomas Tranströmer, som tilldelades en statlig inkomstgaranti för sin ”stora betydelse för svenskt kulturliv”. Olof Persson skapar experimentella verk i samarbete med elektronmusikens internationella storheter. Marika Hedemyr gör dans i urbana stadsrum. Langert och Svenzon är utvalda att turnera med Dansnät Sverige kommande år. Lund och Ingemarsson är pionjärer i svenskt dansliv. Samtliga arbetar på helårsbas och har verksamhetsstöd från Göteborgs Kommun och stöd från Västra Götalandsregionen.
Eva Ingemarsson och Niklas Rydén leder scenen Atalante, Marika Hedemyr, Paula de Hollanda och Moa Sahlin driver Dansbyrån, Gun Lund, Olof Persson och Lars Persson driver 3:e våningen, med egna föreställningar, internationella gästspel och residensverksamhet.
www.emc2dance.com
www.evaingemarsson.se
www.artofspectra.se
www.jeanettelangert.com
www.olof.org
www.dansbyran.se
www.3vaningen.se
www.atalante.org
