Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Tisdag 22 september 2020

Reproducerat och vänt upp och ner

2015-03-22

Fakta:

Namn: Highlights: Reproduction av Eszter Salamon och The Return of the Modern Dance av Trajal Harrell
Koreografi: Eszter Salamon respektive Trajal Harrell
Ensemble: Cullbergbaletten
Plats: Dansstationen Palladium, Malmö
» http://www.dansstationen.nu

Reproduction av Eszter Salaman hade sin urpremiär 2004, ett omdiskuterat verk som koreografen nu gjort i en ny version för Cullbergbaletten.
Högljudd rockmusik dånar ut över Dansstationen och tonar ner då de åtta manliga dansarna träder in på scenen och ställer sig i olika positioner, som manliga arketyper i ledig klädsel, en extra tydlig med skägg, långt hår, mössa – hippieattityd. I den växande tystnaden står de stilla, länge, länge, innan de börjar röra sig i slowmotion. Senare bildar de åtta dansarna par med erotiska aktiviteter, repetitiva, med stark mimik där utlevelse, ilska, skadeglädje med mera uttrycks medan kropparna blir som legobitar i olika formationer. Provokation eller parodi? Sen musik och byte till kvinnliga parodier med mycket blingbling, högklackat,strumpor, långt hår, lösbröst, skägg – återigen repetitiva sexuella aktiviteter, som uttrycker mer frenesi än lustfylld erotik.
Olika slags stereotyper som kan upplevas som konstruerade, utan lust till förändring, vilket skapar viss (medveten?) tomhet.

The Return of the Modern Dance av Trajal Harell, är koreografens första verk för Cullbergbaletten med urpremiär på Dansstationen utgår från den tidiga moderna dansens inflytande. Det börjar med fado som skapar effektiv känslomässig kraft hos de sex manliga dansarna i kjol, efter intro med en dansare sittande på scengolvet insvept i tyg, i rembrandtskt ljusdunkel.
Kanske en parafras på Mary Wigmans Hexentanz i början på 1900-talet när hon provocerande publiken genom att göra sin dansföreställning sittande på scenen – hennes sätt att vända upp och ner på modern dans?
Trajal Harell arbetar på gränsen mellan voguing och house, här även med buto i sitt verk om den dansande kroppens konstruktion, rädsla, begär, publikens blick.
Det är en avskalad, nedtonad, elegant, disparat dansföreställning med poetisk energi som sträcker sig ut över den mänskliga kroppens tid & rum.

Ingela Brovik

Fler Recensioner

Annonser