Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Onsdag 23 september 2020

Bamse möter sina fans

2014-10-27

Fakta:

Namn: Kom Bamse, så balletter vi (Kom Nalle så balettar vi!)
Koreografi: Thomas Lund
Ensemble: Den Kongelige Ballet
Plats: Det Kongelige Teater, Gamle Scene
» http://www.kglteater.dk

I under barnens höstlov har det blivit tradition att Det Kongelige Teater visar Thomas Lunds barnbalett Kom Bamse, så balletter vi.(Kom Nalle så balettar vi!) Baletten från 2008 bygger på Katrine Hauch-Fausbølls Nalle från dansk barn-tv (jfr. Björnes magasin) som har fängslat småbarn under flera decennier. Man hör en tydligt ”Åh” från Bamses små fans, när ridån går upp och han han skymtar fram i fönstret till sin lilla röda stuga. Han vinkar genom fönstret och alla barn, många med sina nallebjörnar i famnen, vinkar tillbaka till sin stora klunsiga idol som med anledning av dagens tilldragelser har en balettkjol kring magen. Att den gula björnen har en rosafärgad tutu tycker väninnorna, Edith och Laura som är 9 år är det skojigaste på hela föreställningen. Det fnissar väldigt mycket åt det.
Bamse vill lära sina kompisar Kylling (Kyckling) och Ælling (And) att dansa balett, han är övertygad om att han själv är mycket bra på det. Men särskilt bra är han inte och barnen skrattar högt åt Bamse, som snubblar över sina egna klunsiga ben, när han dansar ”bamlet”, som han själv uttrycker det hela. 7-åriga Adrian tycker att det skojigaste av allt är när Bamse säger att han ska lyfta båda benen från golvet och bli hägnade i luften.
Bamse övar och övar, men trillar hela tiden och blir till slut så utmattad att han blir tvungen att ta det lugnt innan vännerna ska komma till hans balettlektion. Bamse faller i sömn och drömmer att han möter en Sylfid ute i skogen – eller en sulfi-fis, som han själv säger. Sylfiden försöker lära Bamse att dansa, dock utan att det går särskilt bra. Kylling är också ute i skogen och dansar jazz, medan, Ælling leker med sin kära röda boll. Men de små fräcka djuren Snupserne (ett slags fantasidjur), snor åt sig bollen och tar också Kyllings blomma och Bamses sked, så Bamse ber sin människovän Aske att hjälpa till att få sakerna tillbaka från de fräcka Snupsarna. Men Aske har inte tid att hjälpa till, för han är på väg till sjön för att dansa med sin kära Svanprinsessa. Edith och Laura är viskande eniga om att Aske med sin tuffa mössa är bra på att hoppa och göra piruetter. Som Svanprinsessan som dansar i månskenet i sin glittrande klänning, vill båda flickorna gärna vara, för hon är så vacker. Svanesjö-scenen med Tjajkovskijs musik tycker barnen är mycket vacker, och när den klunsiga Ælling med en frälsarkrans om magen klafsar in bland de tjusiga balett-svanflickorna, så blir det väldigt kul. Plask, plask låter det av Ællings stora ankfötter. Riktigt spännande blir det när Aske och hans kamrater smyger på Snupserne och slåss med dem för att få tillbaka tjuvgodset. Musiken blir dyster och Edith tycker att det är rysligt spännande och viskar att det är förskräckligt. Det det slutar väl, för alltsammans är ju bara Bamses egen dröm. Men en mycket utmattande dröm, så när Bamses vänner äntligen kommer på besök, ber han de gå sin väg, för han orkar inte ha gäster. Barnen skrattar högt åt att Bamse är så ohövlig och direkt mot sina bästa vänner.
Adrian, Edith och Laura är överens om, att Bamse är snäll och rar. De tycker att det är en bra föreställning. Edith är särskilt nöjd över att ingen i publiken tog några bilder under föreställningen. Den enda som inte var så trevligt för Adrian var att det tog så lång tid innan föreställningen kom igång. Ingen av dem ser på Bamse i tv, men de känner till honom och kan sjunga hans sånger. Båda flickor kan redan dansa lite. Laura dansar hemma, men Edith säger att hon dansar överallt. Hon rör också ivrigt på sig under hela föreställningen och rör sina armar mer rytmiskt och elegant än Bamse.

Torben Kastrup

Fler Recensioner

Annonser