Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Lördag 26 september 2020

Neumeiers magiska berätrtarförmåga

2014-10-01

Fakta:

Namn: Kameliadamen
Koreografi: John Neumeier
Musik: Frédéric Chopin
Ensemble: Den Kongelige Ballet. Det Kongelige Kapel.
Plats: Det Kongelige Teater, Gammel Scene
» http://www.kglteater.dk

Det råder en ren Neumeier-mani i Köpenhamn, Hamburgbaletten med John Neumeier i spetsen har just gästdansat med Döden i Venedig på Det Kongelige Teater. Och nu har Den Kongelige Ballet dragit igång säsongen med Neumeiers Kameliadamen, som var en jättesuccé, när den hade danmarkspremiär våren 2012. John Neumeier var kvar i stan och deltog i arbetet med nypremiären som han verkligen kan vara stolt över, trots vissa ofullkomligheter här och där. Den Kongelige Ballet med Susanne Grinder och Alban Lendorf i huvudrollerna som överklasskurtisanen Marguerite Gautier och hennes unge älskare Armand Duval visade både prov på temprament, passion och desperation på nypremiären och de två dansarna lyckades än en gång att ge en trovärdig gestaltning av Neumeiers gripande ödesdrama.
Det råder ett alldeles speciellt förhållande mellan Den Kongelige Ballet och den tysk-amerikanske koreografen John Neumeier. Det är en stark parhäst. Han är en fantastisk historieberättare och Den Kongelige Ballet – med sin rika mimtradition – är lika bra på att gjuta liv i hans berättelser på ett helt trollbindande sätt.. John Neumeier tryfferar sina baletter med så mycket innehåll, så att berättelsen sväller ut och blir komplex. Detta gäller också för Kameliadamen. Här har han exempelvis plockat in en balett i baletten – nämligen fragment från danshistorien om den prostituerade Manon Lescaut. Dessa berättelser hålls upp som spegelbilder för huvudrollerna att förhålla sig till och reagera på. Detta hjälper också publiken att förstå varför Marguerite Gautier och Armand Duval beter sig så märkligt och irrationellt som de gör. Neumeier visar samtidigt på konsten som klargörande terapeutiskt hjälpmedel. Trots historiens komplexitet lyckas Neumeier förklara alla sammanhang i baletten bland annat med hjälp av Frédéric Chopin nära nog berättande musik. Berättelsen understöds i hög grad av Jürgen Roses enkla och lättolkade scenografi. När den tyska scenografen välger att låta två korgstolar stå tomma kvar på scenen efter den tidigare så vilda trädgårdsfesten så understryker han brytningen mellan Marguerite Gautier och Armand Duval. De två tomt gapande stolarna tyder med all önskvärd tydlighet på att Marguerite Gautiers förhållande till Armand Duval är slut – förstört av Monsiur Duval, Armands far. Stolarnas luftiga korgflätning döljer inget, och visar även på de åtskildas sorg och ensamhet. Jürgen Roses genomtänkta scenografi och överdådiga kostymer i frasande siden är för övrigt inte längre till låns från andra kompanier, så som skedde vid danmarkspremiären 2012. Nu har Det Kongelige Teate kunnat skaffa egna kostymer tack vare en generös donation. Det innebär att Kameliadamen verkligen kan ingå i Den Kongelige Ballets repertoar, som den så väl passar in i. John Neumeiers dramatiska balett hör helt enkelt hemma på Kongens Nytorv. Man kan lätt se hela kompaniets alla dansare i den baletten. Särskilt spännande ska det bli att få se den nyutnämnda solisten Ida Praetorius som Marguerite Gautier, med Andres Kaas vid sin sida som Armand Duval.

Torben Kastrup

Fler Recensioner

Annonser