LAC – ett blodbad till Svansjö

För att helt och fullt kunna uppskatta Les Ballets de Monte-Carlo’s nya grepp på Svansjön, kort och gott kallad LAC (SJÖ), måste man helt enkelt glömma allt man tidigare visste om koreografen Marius Petipas klassiker. Adjö till de fyra småsvanarna och andra berömda divertissement, för denna LAC (SJÖ) har bara att göra med tillfälliga förbindelser – kärlek och svek. Dessutom är i librettot av den tidigare Goncourtprisvinnande författaren Jean Rouaud den elake trollkarlen Rothbart utbytt mot ett vidrigt feminint kräk kallat ”Hennes höghet natten”. Med denna nya karaktär som inte är helt olik Angelina Jolies dito i filmen Maleficent, har koreografen Jean-Christophe Maillot, som är gruppens konstnärlige ledare sedan 20 år tillbaka, skapat en helt annorlunda erotisk nerv i den gamla tyska folksagan. Till publikens hjälp börjar verket med en prolog i form av en svartvit stumfilm. Denna kortfilm med Jean Cocteau-artad estetik uppenbarar att kungen och den kvinnliga Rothbart har haft en kärleksaffär som har resulterat i ett illegitimt barn, Den svarta svanen. Vilket för den skull inte hindrar den kvinnliga Rothbart från att vilja få sin dotter gift med Siegfried, trots att de är halvsyskon. Filmen presenterar även den lilla blonda Odette, som prinsen lär känna som barn, och som förvandlas till en vit svan när han faller för hennes charm.
Själva handlingen utspelas kring två kärlekstrianglar. Å ena sidan Kungen (Gabriele Corrado), Drottningen (Mi Deng) och Hennes höghet natten (April Ball), å den andra sidan Prinsen (Lucien Postlewaite) och de två svanarna (Anjara Ballesteros som den vita Odette och Noélani Pantastico som den svarta svanen). Som om detta inte räckte för den dramatiska spänningen, så är det uppenbart att den försummade drottningen verkar hysa lite för starka känslor för sin egen son. I detta drama om verklighet och illusion där kärlek och åtrå bara leder till elände, mynnar alltsammans ut i ett förfärligt slut, ett blodbad värdigt Hamlet.
Även om den stundtals är alltför komplex och översvallande, lyckas hela tiden Maillots moderna grepp och neoklassiska koreografi berätta på ett tydligt vis som går hem hos publiken. Men det är ändå i den enklare scenerna, sådana som i ett pas de deux när Her Majesty the Night dansar med kungen, medan Siegfried dansar med den svarta Odette – en spegelscen där varje rörelse dupliceras symmetriskt att det andra paret, som Maillots verk är som mest fängslande och gripande. LAC som skapades 2011 har turnerat världen runt och är en av Les Ballets de Monte-Carlos stora succéer som Jean-Christophe Maillot har skapat över 30 olika verk för..

Simona Gouchan