Suggestivt med rörelsen i fokus

Det ryktas att rörelsen är på väg tillbaka i den svenska samtidskoreografin. Hos Örjan Andersson har den aldrig varit försvunnen. Det nya stycket Svart.Blå, för Skånes dansteater, är en underbar förening av formsäker precision och fritt flöde, som tar hela kroppen i besittning.
Andersson är inspirerad av Marguerite Duras poem Les mains negatives, som i sin tur utgår från urgamla grottmålningar. Avbildningen av händer spelar en särskild roll, i koreografin får den existentiella dimensioner.
Örjan Andersson har rönt stora framgångar i de stora formaten, men återvänder här till det intima. Tre dansare växlar vackert mellan solon, duetter och trios. Patrick Bragdell, Hazuki Kojima och David Norsworthy är alla sagolikt uttrycksfulla och har teknik som gör koreografin full rättvisa. Kojima sätter ribban med sitt inledande, urvassa solo. Duras dikt omsluter som en röst det suggestiva rum som kollektivet Sutoda skapar med ljusdesign i total samklang med Anderssons rörelser och Hans Appelqvists musik. Det blir en timmes ren njutning där koreografin framskriver kroppen som tecken ur tiden.
Dansgöteborg får se upp, med satsningen Rum för dans flyttar Region Halland fram positionerna för ny svensk kvalitetskoreografi. Inte minst i samarbetet med Skånes dansteater.

Spelas nu på turné t o m 7 maj och återkommer på Skånes dansteater våren 2015

Texten är tidigare publicerad i Göteborgs-Posten 23 april 2014

Lis Hellström Sveningson