Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Fredag 25 september 2020

Sylfider, sagor och erotisk haremsdans

2014-02-06

Fakta:

Namn: Chopiniana, Eldfågeln ochnScheherazade
Koreografi: Michail Fokin
Musik: Igor Stravinskij, Rimskij Korakov
Ensemble: Mariinskij Baletten
Plats: Det Kongelige Teater, Gamle Scene
» http://www.kglteater.dk

Mariinskij Ballettens Fokin-program med Chopiniana, Eldfågeln och Scheherazade bjuder på strålande dans med historiska vingslag
Den Kejserlige Balletskolan och Baletten vid Mariinskij Teatern i Sankt Petersburg har utgjort grogrund för några av historiens största balettkonstnärer. Till dem hör koreografen Michail Fokin, som i början av 1900-talet hoppade vidare till Djagilevs Les Ballets Russes och förnyade balettraditionen med sina stämningsfulla verk där det råder en tät samklang mellan rörelse, musik, handling, scenografi och kostymer.
Tre av Fokins banbrytande verk från perioden 1908-1910 är Chopiniana, Eldfågeln och Scheherazade som i dag är klassiker i den internationella repertoaren, och som Mariinskij Ballettens briljanta dansare nu presenterar på kompaniets andra och mycket färgstarka gästspelsprogram.
De startar dock med den vita baletten Chopiniana, som är utan handling, men full av romantisk sylfidstämning och koreograferad till orkestreringar av Chopins preludier, valser och mazurkor. Som en nattlig drömmsyn i skogen poserar, trippar och hoppar de mer än tjugo vackra ballerinorna i långa tyllkjolar i ständigt skiftande grupperingar och med utsökt musikalitet i rörelserna. Och vilka vackra graciösa armar och filigransfina detaljer i händer och fingrar.
Endast en man, en romantisk yngling, är med i Chopiniana och skapar med sin statur, styrka och stora hopp kontrast till sylfiderna, och mjukt lyfter han den ena av de tre solosylfiderna högt upp i luften. Det är sublimt utförd, stilren dans från en svunnen tid, man upplever i Chopiniana.
Sagobaletten Eldfågeln till Stravinskijs fantastiska musik är en av de mest berömda balletterna från Djagilev-perioden. Många koreografer har genom tiderna gjort nya versioner av baletten, och därför är det intressant att uppleva Fokins ursprungliga och mycket ryska version med färgstark scenografi och kostymer av Bakts, Golovin och Fokin selv.
Gnistrande vacker är den röda Eldfågeln (Julia Stepanova) i sin excellenta skarpa tåspetsdans med armar som fågelvingar. Runtom henne dansar de förtrollade prinsessorna i mjuka skor, och det finns ett otrolig myckenhet troll, spöken och häxor, som – tvingade av Prinsen och Eldfågelns gyllene fjäder – hänger sig i vild, nästan rituell dans till Stravinskijs häftiga rytmer. Det är vacker rysk foksagedans med intressanta historiska perspektiv.
Enormt färgstark är också haremsballetten Scheherazade till Rimskij-Korsakovs musik och med Baksts orientalskt inspirerade scenografi och kostymedesign, som efter uruppförandet i Paris kom att prägla hela modevärlden. Och man förstår hur vågad Scheherazade måtte ha varit 1910 med balettens erotiska orgie där Sultanens favorithustru, Zobéide, förlustar sig med sin gyllene slav. Höjdpunkten är just Zobéides ormrika, sensuella och eggande dans med sin slav, som under första kvällen dansades framstående av Jekaterina Kondaurova och Danill Korsuntsev.
Precis som i Svansjön står dirigenten Alexei Repnikov i spetsen för Det Kongelige Kapel till Fokin-programmet och får musiken att stråla ur orkesterdiket

Vibeke Wern

Fler Recensioner

Annonser