Mandomsprover och initiationsriter

Koreografen och teatermagikeren Palle Granhøj, som är verksam i Århus, har skapat ännu en annorlunda, utmanande ooch humoristisk performance-och dansföreställning, som så ofte tidigare udforskar han maskuliniteten. Denna gång prövar han sina krafterr med klassikern Le Sacre du Printemps. I Granhøjs version, Rite of Spring – Extended, handlar det emellertidd inte om en hednisk vårritual, där en ung kvinna ofras till fruktbarhetens guder, men om förlorad oskuld, manddomsprover, övergångsritualer och ceremonier, som gör en pojke till man. Dock använder Palle Granhøj Igor Stravinskijs originalmusik från baletten Le Sacre du Printemps, men han sätter in pauser i det cirka 33 minutters langa symfoniska verket, så att föreställningen varar i en timme. Den är ”extended”.
Sex helt olika män leder in en pojke i sin vuxna mansvärld. Den stora pojken vill gärna vara en del av männens universum, men han hålls utanför och utsätts för en rad hårda mandomsprov och förödmjukande ceremonier, innan han slutligen mister sin oskuld och blir en del av gruppen. Han måste kämpa tills blodet flyter, han tvingas klä av sig och och ställa sig och onanere på kommando. Det går våldsamt till i den maskuline världen, men det råder också humor och broderlig vänskap. Det är förståeligt, att den unga grabben gärna vill komma in i det vuxna sällskapet.
Koreografin där pojken slår vilt omkring i luften framför sig är flott. Det är som om han övade sig i att vara en del av entuff mansvärldn utan en kär mor till sitt försvar, men istället stå på egna ben och försvara sig själv. Fin och poetisk är också spegelkoreografin när han följer en annan mans rörelser och därmed lär sig och och inspireras av de äldre. Eller när han med boxhandskar på händerna gör akrobatiska hopp som för att imponera och bevisa, att han är helt färdig att bli en del av männens macho-sammahållning.
Mitt i de våldsamma och nästan ohyggliga initiationsriterna till den vuxna och maskulina världen serverar Palle Granhøj också en rad absurda och lustiga hänvisningar till konsthistorien. Dansarna ställer sig i olika poser och grupperingarr, välkända från konsthistorien och målarkonsten. Vi ser bland annat den antika skulpturen Diskuskastaren från Myrons, Tänkaren av Auguste Rodin, Nattvarden av Leonardo da Vinci och Jacques-Louis Davids Marats Död. Konstverk som alla kan tolkes in i temat övergångar, ritualer och oskuld.
Dansarna har Palle Granhøj funnit i Skottland, Polen, Ungern och Slovakien, och de är väl valda i all sin olikhet. Yngre och äldre, stora och små, muskulösa och spinkiga. Den unga spinkiga Áron Leon Darabont från Ungern dansar den unga pojken, och han besitter den helt rätta kombinationen av osäker tonårs-utstrålning, ungdomlighet och gåpåig attityd och bräckliga pojkaktighet. Tillsammans med de andra dansarna skapar Áron Leon Darabont en underhållande övergångsritual, som är en originell uppdatering av Vaslav Nijinskijs 100 år gamla våroffer.

Torben Kastrup