Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Måndag 28 september 2020

En prasslande föreställning för de minsta

2013-10-29

Fakta:

Namn: Prassel (baby 6-15 mån. förskola 1-2 år), 45 min
Koreografi: Koreografi, scenografi, ljus, ljud och dans: Katarina Eriksson och Per Sacklén
Plats: Moderna museet Stockholm
» http://www.modernamuseet.se/sv/Stockholm/Nyheter/2013/En-dansforestallning-for-de-allra-minsta/

Dansarna inleder med att bjuda in publiken att upptäcka papperspåsar av olika storlekar och färger och dessas möjlighet till prassel. Publiken bjuds att ta dansarnas påsar så att de kan prova prasslet själva. När publiken är med på att föreställningen har börjat övergår dansarna till en danssekvens där de dansar både tillsammans och individuellt.
Det här är Moderna Muséets första dansföreställning för spädbarn, framtagen och dansad av Katarina Eriksson och Per Sacklén. Barnen bjuds in att delta i föreställningen och uppdelningen mellan interaktiva moment och sekvenser där dansarna uppträder för sin publik är noga avvägd.
Prassel är uppbyggd av sekvenser med olika utgångspunkter, ett vackert skuggspel bakom en igloliknande vägg av staplade papperspåsar, en session inuti en sopsäck, en resväska fylld med färgade ark av silkespapper som formas och slätas ut och den återkommande leken och dansen med papperspåsarna.
Musik, ljud och instrument används också för att skapa ett samspel med barnen. Det är fascinerande hur tydligt att barnen ser skillnad mellan dansarnas vanliga rörelser och dansens rörelser och hur de följer dansen med fullt fokus. Sekvensen med en dansare inuti en sopsäck stannar också i minnet, det är spännande att se bebisens interaktion med dansaren i säcken och hur intresset försvinner när dansarens ansikte inte är synligt och hur intresset genast återväcks när ansiktet dyker fram igen. Dansarnas lyhördhet för barnen och dansarnas prövande av rörelser och händelser för att hitta det som fångar barnens intresse är fint att se. Det är också spännade att iaktta barnens helt oförfalskade responser, de låtsas inte intresse för det som inte fångar dem men blir helt fängslade av det som engagerar dem. Föreställningen avslutas med en danssekvens och sedan får publiken var sin papperspåse att ta med hem för att fortsätta prassla.

Fler Recensioner

Annonser