Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Torsdag 29 oktober 2020

Den moderna jungelboken

2013-06-14

Fakta:

Namn: Desh
Koreografi: Akram Khan
Musik: Jocelyn Pook
Plats: Skuespilhuset, Köpenhamn

År 2010, när den i Storbritannien födde Akram Khan senaste var i Danmark, dansade han det rena dansverket Gnosis. Den här tar dansstjärnan fram den del av sig som har rötter i bengalen och skapar en berättande dansteater som kretsar kring hans egen multikulturella bakgrund och om splittringen mellan de vitt skilda kulturer och mellan två generationer. Fortsatt är det den pakistansk-indiska kathakdansen som den centrale kärnan i Desh vilket är det bengalesiska ordet för fosterland och i detta verk går Akram Khan på jakt efter rötterna i Bangladesh. Som ende man på scenen är dansaren och performern Akram Khan ute på ett modernt och rörande jungeläventyr som färdas i tid och rum men som det trots allt är lätt att följa. Akram Khan får nämligen pedagogisk hjälp av sin musiker JocelynPook och scenografen Tim Yip, sistnämnde är känd för sin dekor till filmen Crouching Tiger, Hidden Dragon. Tillsammans med Jocelyn Pook och Tim Yip manar han fram platser och stämningar så att de nästan framstår som livslevande på scenen. Snart är vi i en tumultartad storstad med hetsig trafik, i nästa stund i en stillsam djungel med dyr. Som i Rudyard Kiplings jungelboken finns här såväl en slingrande orm som , en stor elefant och en pojke som klättrar i träd med lianer. Men i förgrunden på scenen står en liten riktig krukväxt. Omgiven av betong symboliserar den det centrala i föreställningen den bengaliska kulturen, Akram Khans rötter. Kulturella rötter som han först försöker undertrycka och krossa med en stor hammare, men sen prövar sig på att förstå. På sitt slätrakade huvud har Akram Khan målat ett ansikte så att han själv framåtböjd och mycket liten kan spela sin lite förvirrade och förnärmade far, som inte förstår sig på sin son. Varför vill inte sonen bli kock, yrket som han själv har. Det finns ingen förståelse mellan de båda generationerna, ingen ”connectivity”, som barnarbetaren i det outsourcede mobil-callcentret säger, när Akram Khan får telefonförbendelse med Bangladesh. Men är denna icke-förståelse mellan far och søn enbart kulturellt präglad? Inte uteslutande för det antyds också i förhållandet till det yngsta skottet på stammen. När Akram Khan vill berätta om den bengaliska bidrottningen BeeGee för sin dotter vill hon hellre höra om Lady Gaga. Det handlar om en helt vanlig generationsklyfta. Musik, scenografi och kathak-dansen med de mjuka spiralrörelserna, de smattrande stegen med bara fötter samt de organiska och blixtsnabba handrörelserna är både intagande och rörande i till totala sammanhang. Akram Khan förnyar sig och den traditionela kathak-dansen med dansteaterförestälningen Desh, och som publik känner man sig ytters berikad och upplyst av föreställningen.Man lämnar den med en liten klump i halsen och tårar i ögonvrån.

Torben Kastrup

Fler Recensioner

Annonser