Omväxlande på Atalante i Göteborg
I scenkonstsäsongens slut poppar Atalanteföreställningar upp som sippor i solen. Förra helgen sågs den egensinniga duon Bronja Novak Lindblad och Susanne Martin i varsitt solo. Novak Lindblads helsvarta figur i The Shadow är riktigt läcker och underfundigt fysisk, men tematiskt behöver styckets alla idéer hyfsas. Publikkontakten är som vanligt stark och den fortsätter i Susanne Martins dansade föreläsning The Fountain of youth. Åskådarna dras med i koreografens ömt drastiska gestaltning av den åldrande dansarkroppen. Doktorsavhandlingen ser jag fram mot.
Mireille Leblanc och Åke Parmerud gör komplexa verk där dans och musik förenas med multimedial teknik. Metamorphos dansas av Aviad Herman – från Göteborgsoperan – med perfekta och aldrig avstannande rörelser. Projektioner interfolierar och mångdubblar dansen. Parmeruds musik lyfter mot kosmos, men i bilder rusar även det urbana livet. Den nakna kroppens utskurna muskelspel knoppar av sig som en egen, vacker del. Men utan kontakt med den vändpunkten hamnar koreografin sedan i rundgång. Wave, som Leblanc och Parmerud i april gjorde för Schillerskas yrkesdansarlinje, hade en avvägd täthet helt igenom.
Andra delen av Anna Bergströms lägenhetsprojekt har utgått. Istället ger koreografen I mellanrum en omgång till. Kläm in dig innan sommaren stänger dörren!
Texten är tidgare publicerad i Göteborgs-Posten 8 maj 2013
Fler Recensioner
