Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Söndag 27 september 2020

Om ren dans och dyngdans

2013-04-19

Debatten om olika former av dans har gått varm. Den startades av Dagens Nyheters danskritiker Örjan Abrahamsson som introducerade begreppet ”dansdans” för att förklara vilken form av dans han efterlyste. Här reagerar Sidsel Pape på debatten och jämför med den debatt som har förts i Norge.

av Sidsel Pape

En norsk synonym till ”dansdans” är ”ren dans”, ett uttryck som förutsätter att konceptuell dans betraktas som ”oren”. Jag foreslår att man kallar de hybridformer av danskonst som til stor del använder sig av andra element än dans för ”dyngdans”.
Fyraåringar är mycket upptagna av att kategorisera folk enligt kön. I Norge använder de sig flitigt av ord som ”jentejente” och ”guttegutt” i sin grundliga undersökning av vem som är vad. Med andra ord har de förstått att det också finns mindre absoluta kategorier som jentegutt och guttejente. Nu har den här retoriken också nått danskonstområdet men utan att det är lika självklart vad som ska förstås med ”dansdans”. Låt mig därför göra ett försök att bena upp begreppen

Ursprungligen skitig
Det var, enligt Örjan Abrahamsson, Kenneth Kvarnström som först introducerade det fiffigt ”pedagogiska” begreppet dansdans. Danskritikern använde sig av det här begreppet i en kommentar i DN den 30 januari. Det fick debatten att braka lös, för vilket synsätt på danskonst ligger till grund för de binära motsättningarna ”dansdans” och ”konceptuell koreografi”?
I ett försök att svara på frågan tar jag utgångspunkt i vad som kan ses som den norska motsvarigheten till ”dansdans”, nämligen ”ren dans”.
Ren dans som begrepp har debatterats i Norge med jämna mellanrum sedan 2007 när Oslo Internasjonale Dansefestival (CODA) (re)introducerade uttrycket. Ren dans som begrepp har brett ut sig inom det norska danslivet sedan dess men ett motstycke har saknats tills jag för ett år sedan introducerade begreppet ”møkkadans” vilket kan översättas till ”dyngdans”. För om dansen kan vara ren så kan den väl också vara skitig? Med andra ord finns en inneboende värdering i ren dans och dansdans: den ses som mer autentisk än annan dans, den är rätt och slätt renare.

När dansen blev ren
Ren konst är namnet på modernismens formexperiment och renodlande av det centrala materialet i den konstformen i sig. Modernismens enhets- och renhetsideal låg alltså till grund för en dyrkan av den rena konsten. Begreppet är starkt kritiserat i postmodern konstteori och används knappast längre. ”Ren dans” blev första gång omnämnt på 1970-talet i danskonstens postmodernism och används dessvärre ännu i Norge.
Ren dans låter mer fascistiskt än ren konst, trots att dyrkandet av kroppens fysiska rörelseuttryck uppstod efter fascismens storhetstid under förra århundradet. Kanske ger ren dans fel associationer eftersom alla historiska och samtida danskonstnärliga former präglas av annan konst, all scenkonst är kollektiv konst. Danskonst är i den bemärkelsen aldrig ren, men i högre eller mindre grad involverad i andra konstarter som musik och bildkonst, för att nämna det mest uppenbara. Ren dans är således bara ett ideal.

Sanningens rörelse
Ren dans ses som den typ av danskonst som baserar sig på kroppens fysiska rörelseuttryck. Ren dans använder rörelsen som bärande element. Abrahamsson beskriver det som den ”dans som vilar i ett självklart fysiskt självförtroende.” Han varnar för att ”konstarten [börjar] förlora sin själ” ”[n]är dansen förlorar tron på den fysiska intelligensens primat”, (Danstidningen #1 2013). Abrahamsson personifierar och besjälar dansdans som om den skulle vara mer levande och livsberättigad än annan dans.
Abrahamsson grundar sitt synsätt på Moshe Feldenkrais idé om att rörelse är den ”bästa ledtråden till livet” och Abrahamsson lägger också till: ”Insikten om att medvetandet inte alltid vet bäst”. Det är inte svårt att spåra upp en dikotomi (motsättning) mellan kropp och sinne i ett sådant resonemang, men med motsatta förtecken från den traditionella, segrande rationaliteten. Kroppens rörelse, dansdans, görs i ett sådant resonemang till sanningsvittne medan det uttänkta och konceptuella inte ses som lika trovärdigt.

Rena dyngdansen
Enligt mitt mening är konceptuell dans den danskonst som är mer präglad av andra konstformer än den som först och främst dyrkar kroppens fysiska rörelseuttryck. I dag ser vi till exempel ett omfattande bruk av kombinationen text och dans i danskonsten. Ibland konkurrerar till och med texten ut dansen som bärande element i föreställningar, men det förvandlar inte danskonsten automatiskt till teater. Konceptuell koreografi förhåller sig undersökande till dans som konsttradition, oavsett om det egentliga uttrycket handlar om fysisk rörelse som bärande element eller inte.
Konceptuell koreografi använder medvetet andra konstarter och korsar fysisk rörelse med dem för att skapa ny danskonst För att understryka motsatsförhållandet: målet med konceptuell dans är inte att vara ren utan blandad. Kalla det gärna för dyngdans. Den sortens skit göder bra.
Dyngdans är påfrestande för alla som vill slå vakt om det bestående i kategorier som dans och teater. Det kan röra sig om självutnämnda dansrecensenter men också om offentliga arrangörer. Dansens hus i Oslo har som mål att vara nationell scen för visning av danskonst.
När de ger en koreograf uppdraget att ge en helafton och verket han presenterar mer påminner om ett iscensatt bildmanus som bygger på ett massivt manuskript så infinner sig frågan om en sådan hybrid motsvarar den typ av danskonst som huset ska främja. Dansens hus kan här få problem med de myndigheter som beviljar anslag.
Men även dyngdanskonstnärer kan få problem när de i alltför hög grad använder sig av konstuttryck som de hantverksmässigt inte bemästrar. I värsta fall kan dyngdans urarta i dålig teater. I bästa fall förnyas danskonsten tack vare att någon bryter sig ut ur de absoluta kategorierna. Det är så enkelt så det kan till och med en fyraåring begripa.

Sidsel Pape

Texten är baserad på på en artikel publicerad i Scenekunst.no: ”Reine møkkadansen”.
Se http://www.scenekunst.no/pub/scenekunst/main/?aid=145

Fler Debatt & Krönika

Annonser