Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Måndag 30 november 2020

Lätt bedagad och inkognito statsbalett

2013-03-26

Fakta:

Namn: Svansjön
Koreografi: Gordeev efter Reisinger
Ensemble: Ryska statsbaletten
Plats: Tivoli, København 21.-23. marts. Filadelfiakyrkan, Stockholm, 27.-30 marts.

Det fanns inget tryckt program eller så mycket som ett programblad med de medverkandes namn när den så kallade Ryska Statsbaletten den 21 mars intog Tivolis Koncertsal i Köpenhamn med Svansjön. En föreställning som Tivoli inte själv stod for, men hyrde ut sin konscertsal till.
På affischer och i annonser får man bara veta att solister från Bolsjojbaletten och Mariinskijbaletten medverkar. Som recensent har man fått ett pressmeddelande där det framgår att dubbelrollen som Odette/Odile dansas av Jelena Adrienko från Bolsjoj och Prins Siegfried af Anton Korsakov från Mariinskij. Men till premiären i København skulle det vise sig, at den unge stjärnan och Vaganova-prisvinnaren Anton Korsakov desvärre inte medverkade Han hade ersatts av Igor Subbotin, (som varken är från Bolsjoj eller Mariinskij och vars ursprung unndertecknad inte har kunnat utröna) och han hade varken teknisk eller dramatiskt kunnande på samma nivå som sin kvinnliga partner och han lyckades inte få fason på Prins Siegfried.
Den Ryska Statsbaletten, som grundades 1979 och leds av Vlacheslav Gordeev presenterar sig själv som ett kompani, ”som dyrkar den ryska ballettraditionen med modern elegans”. Svansjön i Vlacheslav Gordeevs version (efter originalkoreografi av Julius Reisinger, som det heter i pressemeddelandet) är en mycket traditionell uppsättning. Koreografiskt fungerar den utmärkt, men scenografi och kostymer verkar lätt bedagade
Det var först och främst Jelena Adrienko (solist från Bolsjojbaletten), som fångade uppmärksamheten som både vit och svart svan och hon var fin och säker i balettens stora pas de deuxer. Även pas de troisen fungerade bre i den första akten och pas de quatren med de fyra små svanarna i andra akten.
Till festen i tredje akten var bl.a. de svartklädda spanska dansarna eleganta i både steg och kostymer, men i det store pas de deuxn mellem Prins Siegfried och Odile blev danserna på samma sätt som i många andra passager platsmässigt inpressade på scenen i Tivolis Koncertsal.
Stämningsfull är den avslutande fjärde akten vid skogssjön med de vita svanarna i fina formationer, och här som även tidigare i baletten träder Von Rothbart in i sin karaktär på ett effektfullt sätt, inte bara genom mom och gestik, men också i sin dans. Det är Von Rothbart, som slutligen är bäst i den här versionen av Svansjön, som har happy end, så att kärleken segrar över ondskan enligt den sovjetiska modellen av Svansjön där man ville visa upp konst som var positiv och uppbygglig.
Efter att i december upplevt Tivolis egen uppsättning av Nøddeknækkeren til bandad musik, är det absolut uppmuntrande, att Den Ryska Stadsbaletten dansar till levande musik. Men dessvärre var det inte all Tjajkovskijs musik till Svansjön som ljöd lika vackert i The Gubernatorsky Academic Orchestra under ledning av Vladimir Rylov.
Allt som allt var premiären på Svansjön i København en ganska medelmåttig afton där större delen av publiken kände att de hade köpt grisen i säcken.

Vibeke Wern

Fler Recensioner

Annonser