Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Tisdag 29 september 2020

Dansk/kinesisk dansdialog

2012-05-13

Fakta:

Namn: The End of Loneliness, Fire och Monolith med Dansk Danseteater och Beijing Dance Theater
Plats: Det Kongelige Teater Gamle Scene,
» http://www.kglteater.dk

Dansk Danseteaters program Monolith utgör en inspirerande, musikalisk och kraftfull korsbefruktning mellan dansk och kinesisk modern dans.
År 2012 har utropats till EU:s Kina år: EU-China Year of Intercultural Dialogue. Och om det är något som verkligen passar för att skapa kulturell dialog med tvårs över jordklotet, så är det dansens ordlösa språk.
Med programmet Monolith har Tim Rushton och Dansk Danseteater gått i inspirerande dansdialog med Beijing Dance Theater och den kinesiska koreografen Wang Yuanyuan, som bl.a. är känd för sin koreografi av invigningen till de Olympiska spelen i Beijing.
Rushtons nya spektakuläre och enormt dynamiska verk The End of Loneliness, som är en modern parafras över bröllopsritualen i balettklassikern Les Noces, är främst skapad för kinesiska dansare, men involverar också det danska kompaniet. Det är intressant att Rushtons rörelsespråk plötsligt ser helt kinesiskt ut i det här verket. Här har han uppenbarligen låtit sig inspireras av de livliga kinesiska dansarnas eminenta kroppsliga flexibilitet. Koreografiskt är det inte ett stort verk, men ackompanjerat av Mathias Friis-Hansens intensiva slagverksmusik med kinesiska inslag är det exempel på en sprudlade och kraftfull kulturell korsbefruktning.
Wang Yuanyans vackra Dead Fire, skapad för Dansk Danseteater, ställer eld och is, liv och död i ett spännande sammanhang som också avspeglas i Su Congs stämningsfulla pianomusik. Iförd rött är virtuose Alessandro Sousa Pereira en vidunderlig livgivande gnista inför de 11 andra härliga dansarna i frostljusa, silkelätta, luftiga kostymer. Men här avslutar kölden med att släcka livet glöd.
Aftonens indledande verk, som i likhet med hela programmet heter Monolith, koreograferade Rushton härom året för engelska Rambert Dance Company. Nu är det hans egna dansare, som med tyngd och skarpa linjer kaster sig ut i det helstöpta, nästan rituella verket, där både titel, scenografi och positioner i dansen häntyder till forntidens stenmonument. Peteris Vasks lyriska, pulserande och folktonspräglade kvartett för stråkar och piano är i Athelas Sinfonietta Copenhagens livespelning en flott klangvärld för dansen, som inte minst bjuder på massor af fina duetter.

Vibeke Wern

Fler Recensioner

Annonser