Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Lördag 26 september 2020

Infernokrisens botvandring

2012-04-05

Fakta:

Namn: Till Damaskus

Författare: August Strindberg

Regissör: Karl Dunér

Musik: självspelande piano: Franz Liszt, Morton Feldman, Erik Satie
Plats: Dramaten, Stora scenen

» http://www.dramaten.se

Den okände: ”Se där är ni. Jag visste att ni skulle komma.”
Damen: ”Ni kallade på mig, jag kände det. Varför står ni här i gathörnet?”
Den okände: ”Jag vet inte, jag ska nånstans så medan jag väntar.”
August Strindberg var genial. Med några korta meningar kunde han fånga känslor och situationer vi alla hamnat i under livet. Som känslan när vi möter människor i livet som vi direkt känner kommer att bli viktiga för oss.
Till Damaskus är ett av de draman Strindberg skrev under sin inferno-kris, när han mådde psykiskt dåligt. Så visst känner vi igen vad vi läst om Strindbergs liv när vi ser dramat, men det är mycket mer än en surrealistisk biografi över den berömde författarens liv. Det är ett både ett drama som skildrar den deprimerade människan men det går också att se som en allegori över människans existens, inlåst i livets labyrint.

Strindberg har skrivit tre pjäser som heter Till Damaskus. Till Damaskus I blev klar i mas 1898 och i juli samma år blev Till Damaskus II klar. Till Damaskus III blev klar 1904. Oftast när Till Damaskus sätts upp är det Till Damaskus I som åsyftas. Dramatens uppsättning nu, i regi av Karl Dunér, innehåller alla tre. Ettan spelas före paus och akten efter paus består av Till Damaskus II och III.
Karl Dunérs uppsättning är mycket visuell. I första akten är scengolvet en labyrint och från taket hänger flera långa snören. Där möter Den okände de klassiska karaktärerna som Tiggaren och Damen. I andra akten hänger en stuga i luften, med ett skelett målat med vit krita på de mörkmålade utsidan.
Frågan Den Okände får i slutet är central för hela dramat: Är svårigheterna, motgångarna i livet till för att bättre uppskatta framgångarna, eller är framgångarna till för att ännu mer betona hur djupa motgångarna är?

Den som sitter fast i en depression kan inte ta sig ur den bara genom att tänka rätt, för det är vi alldeles för inlåsta i livets labyrint för att med en fingerknäpp förändra.
Johan Holmberg spelar Den Okände, Ylva Ekblad spelar Damen och Torkel Petersson gör läkaren. Teaterlegendaren Ingvar Kjellson gör flera roller som Krogvärden, Hotellvärden, Den gamle och Professorn.
Roll-listan är diger med rutinerade skådespelare. Johan Holmberg passar bra i rollen som den anonyme människan, han gör en sårbar man på livets vandring som pendlar mellan övermod och nedstämdhet, fast i sitt jag och oförmögen att bryta sig fri.
Till Damaskus är liksom Strindbergs Ett drömspel drömlik och surrealistisk. Dramatens nya uppsättning har fantasifulla, estetiskt perfekta visuella scenbilder och säkra skådespelarinsatser, ändå griper den inte tag i mig. Det känns som om jag sitter på en fin föreställning som är just fin, men inte handlar om något som berör mig.
Det är trots allt ett stort drama om livet. Vissa scener är briljanta, som scenen i andra akten när Den Okände ska få sin fina utmärkelse, en underbar drift med den fina akademiska världen. Enskilda scener är briljanta men helheten blir för lågmäld, för jämtjock. Mer en estetisk visuell hyllning till Strindbergs draman än ett försök att förmedla den ångest människan av kött och blod som skrev dessa draman ville förmedla.

Rosemari Södergren

Fler Föreställningar

Annonser