Trevande övergångar

Samtida koreografi möter en klassiskt skolad dansare; det är inte nytt. Raden av samtidskoreografer som arbetat med klassiska dansare är lång, från Béjart till Örjan Andersson. Men på WELD hos Anna Koch har det inte hänt tidigare.

Anna Koch kallar sitt halvtimmeslånga verk en undersökning, vilket också gör dansaren, Anna-Mi Fredriksson till en sorts forskningsassistent. I WELD:s hårdkokta betongschakt med stående lysrör runt väggarna, blir rörelser som svävar lätt eller snurrar snabbt något annat, än när det görs på ett trägolv i Svansjön.

Anna-Mi Fredriksson, som arbetat vid The English National Ballet, har ett lugnt, fint och väl avvägt hanterande av ett klassiskt vokabulär. Anna Kochs Omprövning består av olika delar och inleder med flygande lätt klassicism med Beethoven som diskret bakgrundsmusik. En sekvens med en talarstol och en bångstyrig svart plastsäck är mindre övertygande, men den avslutande delen där Koch-Fredriksson låter det klassiska kroppspråket krocka och/eller övergå i ett samtida blir intressant. Försiktigt och lite trevande, men också litet och fint.

Tidigare publicerad i Expressen Scenbloggen 22 mars.

Margareta Sörenson