Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Onsdag 30 september 2020

Vouging i kyrkan

2012-03-15

Fakta:

Namn: (M)imosa, twenty looks of Paris is burning at the Judson Church,
Koreografi: TrajalHarrell Cecilia Bengolea François Chaignaud MarlenFreitas
Plats: MDT(Moderna Dansteatern), Stockholm
» http://www.modernadansteatern.se

Det är en slags kulturhistorisk lektion, samtidigt som det är en föreställning, med avstamp i Paris is burning, en dokumentärfilm om ball room dancing i Harlem på 60-talet där begreppet ”vouging” föddes. (Ordet kommer från namnet på modetidskriften Vogue, eftersom den dansstil som utvecklades laborerade med att ”stillna” i poser, som vid en modevisning.) Afroamerikanska och latinamerikanska gaypersoner och transvestiter och transsexeulla tänjde gränserna mellan könen genom dansen.

Den föreställning som besöker Moderna Dansteatern i helgen är både samtidsdans och mycket show med sång, ibland är nivån utsplattad klassens timme, ibland är det storartat.
Koreografen/dansare/bildmakaren Trajal Harrell står för denna två timmar långa exposé tillsammans med Cecilia Bengolea, François Chaignaud och Marlene Monteiro Freitas, alla fyra på scenen.
Harrell sjunger ett par fina nummer, liksom Chaignaud en travesti, dessutom med flera röstlägen. De två kvinnorna är mer ”dansiga” och har också arbetat med samtida koreografer som Mathilde Monnier och Boris Charmatz.

Könets fångar på rymmen; frågeställningarna är bekanta för svenska scener och får här lite andra vinklar och uppdateringar. Kan en kvinna ha bar överkropp hela tiden, på samma sätt som en dansande man kan ha det genom en hel föreställning? Freitas gör det bara, som om det inte vore något särskilt med det. Det fungerar nästan. Intressant.

Man tackar för Chaignauds humor och skälmska blink, den sätter skruv på den utdragna och avsiktligt töntiga nummer-kompositionen.

Trajal Harrells projekt Paris is burning är en studie i flera delar av vad som skulle ha hänt om de festande vouging-kretsarna i Harlem på 60-talet hade mött den seriösa ‘post modern dance‘ som växte fram samtidigt på en annan plats i New York. Idag har stilarna brutits ner och växt ihop, populärkultur är i vår tid akademisk kulturs främsta fatabur.
Femte delen, Antigone SR./Twenty looks or Paris is burning at the Judson Church, gästar Dansens Hus 4 april med en enda föreställning.
Fem manliga dansare sammanfogar voguing och antikens könsöverskridande rollspel. Harrell har konstnärligt residens på Dansens Hus och uppsättningen får sin egentliga urpremiär i New York senare.

Pubiicerat Expressen Kulturen Scenbloggen 11 mars 2012

Margareta Sörenson

Fler Föreställningar

Annonser