Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Måndag 28 september 2020

Drömskt och lekfullt på Folkoperan

2012-02-09

Fakta:

Namn: Julius Caesar
Koreografi: Regi, koreografi, scenografi och kostym: Cisco Aznar
Musik: Georg Friedrich Händel
Ensemble: Folkoperans ensemble och orkester.
Plats: Folkoperan i Stockholm
» http://folkoperan.se/

Opera kan vara allkonst i allra högsta grad, som i Folkoperans uppsättning av Händels Julius Caesar där dans, musik, sångare och en stor filmduk på scen samverkar i ett ständigt flöde, hela tiden händer det flera saker samtidigt. Julius Caesar i regi av Cisco Aznar är något av det mest lekfulla som setts på svensk operascen på länge. Sångarna och dansarna är som figurer ur en dröm. Ingen är bara en enkel gestalt, allt är dubbelt eller mer. Krigsherren Akillas har militärbyxor och samtidigt ett clownansikte. Dansarna är alla väldigt androgyna, ofta går det inte att avgöra vem som är man eller vem som är kvinna. Frågan är om det ens spelar någon roll?

Cisco Aznar har valt att låta spelet börja med att Kleopatra blir biten av en orm och dör. Hon blir då hämtad av änglar till ett drömlikt palats, Drottningarnas dal i Egypten. Kleopatra träffar där andra drottningar som väntat på henne. När hon nu kommer kan de äntligen börja spela operan Julius Caesar. Spela opera, det är vad drottningarna roar sig med medan de väntar på vad som ska hända med dem när de nu är döda. De leker fram operan och deras spel blir en egen pjäs i pjäsen.

Änglarna är gatubarn från favelorna i Brasilien där Cisco Aznar har jobbat med danskurser och teater. De är en tyst änglakör på den stora filmduken som är formad som ett stort öga. Genom att använda gatubarnen förmedlar Cisco Aznars uppsättning ett nutidsengagemang. Det finns flera sådana aspekter där nutiden återspeglas i det drömlika spelet kring historien om Julius Caesar och Kleopatras kärlekshistoria och maktstrider.
En stark scen är när Julius Caesar besöker Ptolemaios – två mäktiga män möts och de ler mot varandra men på filmduken bakom ser vi vad de egentligen vill göra med varandra, hur de lurpassar för att kunna sätta dolken i den andre. Genom att en dansare drar en lång lina med massor små flaggor längs med scenen får vi vibbar av FN-möten eller andra internationella möten där stormakternas män spelar sitt spel.

Dansen bär upp en stor del av spelet. När en eller två sångare framför något känslofyllt spelar dansare på andra sidan scenen upp sin version.
Flera tidsepoker blandas i både kläder och i dans. När drottningarna leker opera rör dansarna sig med ena sidan mot publiken, som bilder på egyptiska målningar från pyramider.

Scenkläderna är en färgsprakande blandning av olika tider: Commedia dell arte och cirkus möter stjärnor i amerikansk femtiotalsfilmer blandat med moderna kläder, allt på en och samma gång.

För den som älskar pompösa operor med kraftfull musik, med kända arior och stora starka känslor är Händels Julius Caesar inte rätta valet. Händels musik är mjuk och skir, som vatten som faller mjukt och bygger mycket på stråkar med vackla klanger av flöjt, fagott, hord och cembalo. Det är som att jämföra hårdrock med mjuk indiepop.
Drömlikt och lekfullt är de två ord som sammanfattar Folkoperans uppsättning av Julius Caesar. De döda leker opera, men hur vet vi att de är döda? Allt går att ifrågasätta och allt går att göra till en lek, men i leken finns ett allvar och en militär är trots allt bara en clown.

Rosemari Södergren

Fler Föreställningar

Annonser