Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Fredag 04 december 2020

Grovt tillyxad dans

2011-12-03

Fakta:

Namn: Me Amontono (Osäkerhetens krönika)
Koreografi: Chevi Muraday
Ensemble: Losdedae
Plats: Baltoppen i Ballerup, utanför Köpenhamn
» http://www.baltoppen.dk/

Dansarna svingar runt varandra över axarna och kring höfterna som en slags sprallig jitterbug eller lindy hop. Det är inte mycket till dans i verket Me Amontono, men den som finns, flyter rytmiskt och dynamiskt. Särskilt flott är det, när flera av dansarna rör sig så tätt intill varandra så att de i de närmaste blir till en enda stor kropp som vrider sig över scenen. Det finns något av solidaritet, medmänsklighet och altruism över koreografin. Och de fyra dansarna i det spanska kompaniet Losdedae framför Chevi Muradys verk på ett skickligt sätt.
Scenografin består av klädespersedlar som del täcker en vägg och en ramp mitt på scenen, dels ligger på scengolvet, där dansarna sprider ut och samlar ihop dem igen i oändlighet. Detta eviga kringflyttande av kläderna är uttröttande. Men värst är det när dansarna sätter igång och talar i föreställningen – dessutom på så dålig engelska, att man knappt förstår, vad som sägs. Men på scenens fondvägg berättar en text om danskonstens begränsade möjligheter i Spanien, så att vi förstår verkets huvudbudskap.
Vi ska uppenbarligen förhålla oss kritiska till den spanska kulturpolitiken som står för nerskärningar av det ekonomiska stödet till kulturen generellt och dansens specifikt. Det är ganska irriterande att se politisk konst, som högt och tydligt – och tämligen omständligt berättar vad vi i publiken ska tycka. Att publiken får dessa protester över danskonstens villkor skrivna på näsan, leder istället till motsatt verkan än den tänkta. Man irriterar sig på verket vägrar att ta till sig budskapet. Dansens i sig med några broderliga lyft och frånstötande skutt skulle ha varit rimligare ingredienser för att förmedla en metahistoria om dans – utan att vara påflugen.
Om konsten inte har annat att förmedla än att vara upprörd över ekonomiska villkor medan krisen pågår runtomkring i hela samhället då är det så lite som står på spel att det handlar om konst som man gott kan vara utan.

Torben Kastrup

Fler Föreställningar

Annonser