Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Fredag 04 december 2020

”The time is out of loose”(Tiden är ur led)

2011-11-27

Fakta:

Namn: Miraculous wednesday/Mirage
Koreografi: Guy Weizman och Roni Haver
Ensemble: Tanzcompagnie Oldenburg and Club & Roni
Plats: Båghallarna, Malmö
» http://www.skanesdansteater.se

Det är tydligt att dansen söker nya vägar. En generationsväxling
känns vara på väg. Det slår mig när jag ser Miraculous Wednesday /
Mirage
, som just gästspelat i Malmö. Det är en mixade show där dans,
teater, performance tryfferad med ljuseffekter och ljuvligt vackra
dräkter ironiserar över vad egentligen tiden betyder.
Lyckligtvis är
det fortfarande dansen som här står i centrum. Man experimenterar med
rörelser, får stegen att vända och vrida samtidigt som de rör sig
baklänges som om de inte kan komma loss.
Lite som tiden som ibland står still för att några sekunder efter
ta några skutt. Vi hör telefonröster som meddelar oss att just nu är
det avbrott på linjen och ber oss att återkomma. En annan röst antyder
att tidtabellen ändrats. Men kan vi verkligen kontrollera tiden? Det
var just kring tidsbegreppet den här föreställningen ville få oss att
reflektera.
Koreograferna verkar vilja ställa frågor om hur tänjbara gränserna
är för vad perceptionen kan förmedla. Med humoristiska inslag lockas
vi in i dansen som aldrig verkar avstanna. Tiden går och går och
dansarna skiftar hela tiden till nya imponerande vackra dräkter i takt
med de olika sketchernas innehåll. En tjej går runt på scenen och
försöker med sin röst göra små komiska utspel med en mikrofon.
En slags
parallell värld som påminner om att allt utspelar sig på olika plan. Som
en synvilla blir rösten en egen kropp och rummet en svag ljudande
andning. Små magiska ögonblick som utmanade våra sinnen. Plötsligt
tyckte vi att kropparna gavs nya uttryck.
Från taket hänger kaskader av svarta trådar ned och bildar ett
kalligrafiskt mönster som i samklang med kroppar, rörelser och
ljusspel skapade några magiska ögonblick då tidsbegreppet ställdes på
sin spets. Det är både formsäkert och färgrikt och den spännande
uttrycksfulla rörelsevokabulären imponerar.

Ann Jonsson

Fler Föreställningar

Annonser