Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Torsdag 24 september 2020

Dans kring en Jazzdiva

2011-06-04

Fakta:

Namn: Love Songs
Koreografi: Tim Rushton
Ensemble: Caroline Henderson och Dansk Danseteater
Plats: Det Kgl. Teater Gamle Scene,
» http://www.kglteater.dk

Vi befinner oss i ett rum, där ljuset är mjukt och lite disigt, som i en dunkel och rökfyllt jazzklubb en sen nattlig timme. In på scenen ålar den svensk/danske sångerskan Caroline Henderson – iförd ett guldlaméfodral och höga stilettklackar. Längre än alla andra intar hon scenen och lyckas nästan stjäla all uppmärksamhet från de betydligt kortare dansarna.
Det råder inte något tvivel om att en äkta jazzdiva har gjort sin entré, och professionellt serverar hon en rad gama jazzklassiker, som ursprungligen har sjungits av namn som Ella Fitzgerald, Billie Holiday och Louis Armstrong.
It’s showtime, och det känns som att ha förflyttats till ett sång och dansuppträdande på en nattklubb i en nostalgisk Hollywoodfilm.
I jazzklubben finns bara ett fåtal gäster, men den gemensamma önskningen bland dessa överblivna är en längtan efter närvaro, ett erotiskt möte eller att till och med finna den stora kärleken. Några hittar varandra och dansar sensuellt och passionerat medan andra står ensamma och drömmer sig bort till de jazziga tonerna.
Det hela fungerar som bäst när tempot är lite högre och de rytmiska stegen trampar mer energiskt alltmedan armarna cyklar genom luften. Love Songs är en härlig feel-good-forestilling, den kräver inget av sin publik, utan bjuder på härligt och till intet förpliktigande underhållning. En avspänd halvtimme av verklighetsflykt.
Caroline Henderson fyller ut det mesta av scenrummet och dansen blir nära nog till ett stags staffage till den dominerande sången. Men Love Songs har redan blivit en publiksuccé och kommer säkert att få en stadig publik bland annat jazzfans. För undertecknad är emellertid problemet att arrangemangen av de olika jazzsångerna är för likartade, vilket gör att föreställningen saknar dynamik och variationer i tempot. Trots Dansk Danseteaters fenomenalt fina dansare blir det hela till slut alldeles för enahanda och tråkigt på den skumma jazzklubben, och man saknar något som kan överraska och friska upp det hela. En tango med temprament eller något annat kontrasterande som kan ruska om i allt det småtrevliga. Efter föreställningen finns inget att minnas, ungefär som om man varit på jazzklubb och dryckigt alltför många öl under loppet av en tobaksmättad natt. Det hela flyter ihop och de olika sång och dansnumren smälter ihop till en suddig bild . Men kanske är detta en föreställning som mest vill vända sig till jazzintresserade och då speciellt till Caroline Henderson-fans och en publik som är lite ovan vid danskonst?. Om Love Songs kan locka nya publikgrupper till dansen är det vällovligt.

Torben Kastrup

Fler Föreställningar

Annonser