Koreografitävling i Köpenhamn
Av 130 koreografiska verk insända från hela världen, hade nio blivit uttagna att tävla i påskens Copenhagen International Choreography Competition, för fjärde året i rad arrangerad av Cross Connection Ballet Company.
Den allmänna trenden bland årets tävlande var att framföra sina verk i ett väldigt mörkt rum. Det spelade alltså mindre roll om publiken kunde uppfatta särskilt mycket, devisen verkade vara att mörkret skulle råda över scenen. Det hade varit befriande att få lite skarpare ljus om såbara i ett enda verk.
Juryn bestående av Bruno Heynderickx (konstnärlig ledare av norska Carte Blanche), Åsa Söderberg (konstnärlig ledare av Skånes Dansteater), Johannes Öhman (blivande konstnärlig ledare av för Kungliga Baletten i Stockholm) och portugisiske Pedro Diaz (fjolårets vinnare av Copenhagen International Choreography Competition) utkorade ½ Waltz av albanske Gentian Doda till förstapristagare i årets tävling.
Det var ett verk med två manliga dansare, den ena vardagsklädd och den andre iförd tättsittande trikåer som dansade såväl till folkloristisk musik som till elektroakustisk musik. Ibland dansade de helt synkront och ibland disharmoniskt genom att hindra varandras rörelser. Ett intressant verk som kanske kunde tänkas skildra två sidor av samma person.
Det andra priset gick till australiensiska Ashley Wright med verket Better Left Unsaid, där fyra dansare framförde ett mycket fysiskt utmanande verk som fyllde hela scenrummet.
Moscü, som blev till en prövning för att koreografen inte hade lyckats i sin intention att vara skojig. Det hela handlade om att resa till Moskva, men utvecklades bara till en kliché om snö och kyla i den ryska huvudstaden. Dansarna borstade bort massor av snö om och om igen ur håret och så blev scenen helt vit, medan de samtidig gjorde en parodi på Svansjön. Det var ett pinsamt amatörmässigt verk, som kanske belönades för modet att våga parodiera klassisk dans? Dansaren Anma Asensio, som framförde och även pratade i större delen av Moscü, belönades till på köpen med utmärkelsen ”Outstanding Performer of the Evening”.
Aftenens mest välgjorda verk stod tyska Annett Gohre för. Hennes solo Not Only Eve – Rita Too dansades av portugisiska Rita Soares, som i fjol fick priset ”Outstanding Performer of the Evening” i sin sin mans vinnande verk, Betwixt. Med stor humor dansade Rita Soares kvinnan, som gärna ville plocka ett stort vackert äpple, men inte kunde nå det. Istället kastades det bananer på henne bakifrån, medan hon var intresserad av det ouppnåeliga äpplet. När hon till slut fick fatt på äpplet var det omoget och hon kastade det besviket ifrån sig. Ett fint verk om människans absurda strävan och inbilskhet.
Fin var också belgiska Samuel Delvauxs duett Aller Simple, där två fina dansare gav sig hän inom en ljuskägla, som i det närmaste blev till en extra partner för dem. Koreografen fokuserade på dansarnas händer, och det var ett av kvällens originella grepp, som dock inte premierades av juryn.
Torben Kastrup
Se
www.crossconnectionballet.com
