Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Onsdag 30 september 2020

Starkt och avgränsat

2011-03-31

Fakta:

Namn: Avgränsat
Koreografi: Peter Svenzon
Författare: Robert Ashley
Musik: Peter Svenzon, Sharooz Raoofi, ­Kronoskvartette
Ensemble: Art of Spectra
Plats: Folkteatern, Röda scenen, Göteborg
» http://www.folkteatern.se/

Det framgångrika samarbetet mellan Folkteatern och dansgruppen Art of Spectra fortsätter. I Shortcuts, som spelades på Röda sten våren 2009, arbetade koreografen Peter Svenzon med en spännande blandning av dansare och skådespelare från teatern.
Nu har han fått tillgång till Folkteaterns stora scen, den Röda, för det nya stycket Avgränsat. På scen står fem skickliga dansare.
Det avgränsande temat sätts tydligt från början. Folkteaterns belysningsmästare Ludde Falk skär ut knivskarpa ytor i rummet. Både på golvet och fondväggen.
Ljuset håller kropparna i hårt grepp. Oftast rakt ovanifrån. Det både avslöjar och döljer.
Snacka om avgränsning när Morgan Karlssons ryggtavla gör sitt inledande solo. De muskulösa dansarkropparna utgör också gränser – de håller tydligt samman de enskilda individerna. Ensamt och kargt är det i den mörka och oroliga värld som Peter Svenzon målar upp.
Ta bara ljuden. Oavsett om de kommer in­ifrån – och får dansaren att maniskt skaka på huvudet för att slippa fri – eller om de sköljer över oss alla är de påträngande på ett uppfordrande vis. Hotar våra gränser. Peter Svenzon har skapat musiken i samarbete med Sharooz Raoofi, kompositör och dj, och resultatet är en ljudvärld ingen kan rymma från.
Kostymerna – design Donky Produktion – är mörka och av lediga snitt, men alla har en röd rand eller strimma någonstans. Som en rispa eller ett glipande sår.
Såriga är också de texter som rinner upp som minnen hos dansarna. I den avgränsade världen är kontakt lika med kamp. Eller övergrepp. Så fort två kroppar möts exploderar energin. Koreografin är, som alltid hos Peter Svenzon, starkt fysisk, exakt och våldsam. Den kräver dansare med hyperkänsla för tajming och distinkt frasering. Annars skulle de slå sig sönder och samman.
Ulriqa Fernqvist är den ultimata dansaren för Svenzons rörelsespråk. Även denna gång är det en njutning att se henne. Hon är stark och omutlig. Ändå så känslig. Roligt att se är att koreografen har hittat en hel grupp dansare som matchar henne. Sofia Sosso Harryson, Morgan Karlsson, Raymond Roa och Hannes Lundin behärskar både det expressiva och återhållna. Här finns inga traditionella könsuppdelningar. Kvinnorna lyfter, kastar och bär lika väl som männen. Och männen kan mjukna i en omfamning.
Men dit är vägen lång, uttrycket är länge närmast avhumaniserat. Varje beröring innehåller ett hot och Peter Svenzons upprepade variationer tär lite på mitt tålamod. Koreografin är avgränsad – och stark.
Som bonus får vi se vilken bra dansscen Folkteatern erbjuder. Det bådar gott för flera samarbeten.

Spelas t o m 13/4.

Texten är tidigare publicerad i Göteborgs-Posten 29 mars 2011

Lis Hellström Sveningson

Fler Föreställningar

Annonser