Kärlekens planet

Dansk Danseteater drar iväg på turné med ett fint blandat program av nya och gamla verk.
Det glimrar och glöder om Dansk Danseteaternya turné-program Love, som i januari och februari kan ses i 16 danska städer plus Malmö.
Det är ett program som kretsar kring kärlekens möten, uppbrott, klusiga tilltag, ömhet och glädje.
Kompaniets framgångsrike konstnärlige ledare Tim Rushton, har själv koreograferat det sköna jazziga verket Love, som givit turnen sitt namn och som på lördag fick dansk premiär på Dansehallerne i Köpenhamn. Bland annat till Louis Armstrongs version av What a wonderful world, Jan Johanssons Jazz på Svenska och trumsolon i swing- och latinrytmer fick vi uppleva sex dansare i förväntansfull jakt på kärleken.
Det vrids och vrickas på höfterna och är skojiga bensparkar i den dynamiska och fantasifulla koreografin.
Men det råder även blues-stämning i långa starka drag och raffinerade lyft, när Fabio Liberti och Maxim-Jo Beck McGoshs dansar en duo till balladen My funny Valentine.
Programmets andra nya verk – and I for you om bland annat minnen och saknad är skapad av kompaniets brasiljanske dansare och begåvade koreograf Alessandro Sousa Pereira
. Han har den rätta känslan för strukturer och han har givit både energiska och mjuka rörelsemönster till dansarna, häribland den nya unge Owen Ridley-Demonick, som är en fin performer både när det gäller dans och tal.
Både här och i Peireiras dynamiska Crossing Silence från 2009 är den vackra kroppsekvilibristen Nelson Rodriquez-Smith blickfång. Det är han även tillsammans med McGosh i ett fint återseende av den finurliga och följsamma duon från Tina Tarpgaards Reumert-vinnare Frost till Leonard Cohens Take this Waltz.

Vibeke Wern