Musik och dans i god symbios

Karin Rehnqvists Taromirs Tid och Qigang Chens L´Eloignement
som den brittiske koreografen Ben Wright låtit sig inspireras av i
sina verk The Ghost Spot och The Summoning som han just satt
upp för fem av Skånes Dansteaters dansare har många musikaliska
likheter.
Båda befinner sig någonstans i spänningsfältet mellan mystik,
ritual, myt och andlighet med härligt ljus och intensiv klang.
Känslorna är mäktiga, sorgen kan få en att vilja dö liksom glädjen kan
gå både upp och ned. Kärleken är aldrig långt borta. Som i sagans
värld.
I slutscenen i The Summoning faller snöflingorna sakta ned över
dansarna som om naturens krafter försökte häva det avstånd dem emellan
som det skapat.
I The Ghost spot rör sig dansarna på en svart
matta som spelar en integrerad del i dansen. Den är mjuk, mörk och
sätter känslorna i omlopp.
Samtliga dansare är klädda i genomskinliga
luftiga, vita dräkter som med hjälp av en sinnrik genomlysande
ljusdesign skänker dem en slags drömlik lyster.
I The Summoning har dansarna skiftat från vitt till svart. Det
är klanger, färger, former och rytmer där dansarna med sitt
improvisatoriska språk skapar stämningsbilder där allt andas
sinnlighet och där dansen, musiken, ljusspelet och den raffinerade
kläddesignen tillsammans gestaltar en drömlik, omedveten värld.
Någonstans Between silence and stillness som är titeln på
föreställningen.
Att det blev ett lyckokast har ni redan förstått. Inte minst tack
vare Musica Vitaes femton skickliga stråkmusiker som live framförde de
båda verken. Nästan osynliga, så när som på deras instrument, försvann
deras gestalter in i ett mörkt molntungt töcken i fonden.
Lika
imponerad blev man av Skånes Dansteaters dansare där en ny generation
duktiga dansare tar vid. Sist men inte minst glömmer man inte sista
delen då deras rörelser avtecknade sig som svarta tecken på den vita
scenmattan. Som noterna från partituret. Musiken och dansen i lyckosam
symbios.
Wright är redan en känd koreograf i Malmö efter flera
uppsättningar på Malmö Opera men det är första gången han här
koreograferar ett dansverk. Tidigare har han bl.a. arbetat för Lloyd
Newson och Mattew Bourne. Men från allra första början var han
gothpunkare.
Dansen är fartfylld, full av lekfulla inslag och expressiva hopp.
Dessutom förförande vacker tack vare den superba ljus- och
kläddesignen som bidrar till att förhöja den dramaturgiska effekten.
Koreografiskt är de båda verken uppbyggda kring en rad duon som snabbt
löses upp för att stunden efter vecklas in i hybrida
gruppkonstellationer. Dansarna möts, träffas och försvinner bort
tillsammans. Det är dansteater som säger duga.
Nu väntar vi bara att få se dem igen i en ny uppsättning med Wright
som kommer att visas under november i Båghallarna. Hemmavid heter
den.

Ann Jonsson

Den här föreställningen ingår i festivalen Musik and Art Around som är
en del av firandet av Öresundsregionens 10-årsjubileum. Den turnerar
under hela oktober i södra Sverige. Se vidare www.skanesdansteater.se

Ann Jonsson