Luftanadar i fritt spelrum

Det är vindstilla i publiken. Vi sitter fullständigt absorberade av Virpi Pahkinens nya danskväll Aajej.
De luftandar hon frammanar på Dansens hus ger oss all syresättning vi kan önska. Fyra dansare och musikern Jonas Sjöblom får det att blåsa allt från smeksam bris till hotande orkan. Aajej är namnet på den starka nordafrikanska virvelvinden, en av de luftströmmar som den här gången inspirerat Pahkinen.
Hon skär ut linjer, former och riktningar med sedvanlig precision. Miriam Helledays skulpturala ljusdesign understöder vackert och effektivt. Här finns en frisk och öppnare dynamik än i många av Virpi Pahkinens egna solon. Dansarna Henrietta Wallberg och Oskar Landström behärskar rörelsespråket och tillför sitt unga allvar.
Tillsammans med Pahkinen utgör de en stilfull trio som Pape Ibrahima Ndiaye från Senegal, med artistnamnet Kaolack, bjuder motstånd. Han är en kraftfull uppenbarelse och tillför energi när vindarnas karaktärer bryts mot varandra. Dansen lyfter.
Bokstavligen, som när Pahkinen formar vida vingar med hjälp av Helen Thorsells kostym, men även andligen. Jag blir genomluftad, i kropp och själ. Återstår att önska ett gästspel i Göteborg.

Texten är tidigare publicerad i Göteborgs-Posten 3 oktober 2010

Lis Hellström Sveningson