Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Lördag 05 december 2020

Stoppa yrkesdansarutredningens förslag om utgallring av balettbarn!

2010-09-15

Koreografen Ami Skånberg-Dahlstedt kommenterar här utbildningsminister Jan Björklunds förslag om förbättringar av yrkesdansarutbildningen i utredningen Ett steg framåt.
Ami Skånberg Dahlstedt menar att utredningen förslag redan är förlegade. Att tillåta utgallring bland barn är ett gammalt grepp, som man exempelvis övergivit sedan länge inom idrottsutbildningarna.

Tack vare fler dansutbildningar börjar Sverige få den mångfald av danskonst som man kan se i andra länder i Europa. Men vi har långt kvar. I USA finns dans som ämne, både teoretiskt och praktiskt, på de flesta stora universitet. Danskonsten är mer självklar och finns i människors medvetande. Det är alltså mer accepterat att ha dans som yrke. Omvärldsmiljön mer uppmuntrande. Kanske för att den också har varit en del i samhällsbygget.
Det började med Isadora Duncan, som blev en av symbolerna för den amerikanska kvinnans frigörelse. Bort med korsett, knut och hårda skor – Isadora Duncan dansade barfota i löst sittande tunikor. Martha Graham tog vid runt 1940 och framåt och verkade i en tid då arbetarrörelsen var stark. Hennes danskonst visade ballerinor med knutna nävar som föll mot golvet. Dansteater på hög nivå.
Alvin Ailey arbetade i samma tradition. En dansteknik och koreografi som fötts ur politiskt motstånd och som också inspirerades av samtidens intresse för psykologi.
Merce Cunningham,Yvonne Rainer och John Cage utvecklade den abstrakta, intellektuella danskonsten.
Dansen utvecklas i sin samtid, i det samhälle den verkar och i samarbete med andra människor.
I Sverige vet tyvärr få vem Birgit Cullberg är. Man har ansett att dans endast är till för eliten, för det övre samhällsskiktet. Låt oss ändra på det då!

Därför blir jag nu oerhört förbryllad över vad som står på regeringens hemsida, med Jan Björklund i spetsen, Dansarutbildningen i Sverige ska förbättras och utvecklas står det. Bra. Men hur då?
Jo, man vill börja med barnen och Svenska Balettskolan. Svenska Balettskolan är en yrkesutbildning i dans, främst klassisk balett, för barn från åk 4. Genom att utbilda färre dansare och genom att kasta ut de tolvåringar som efter tre års studier inte anses ha utvecklats i den takt en särskild utsedd nationell jury önskar, tror man sig kunna hitta de verkliga juvelerna och därmed kunna ge dessa den allra bästa träningen.
Nationell enhet? Kan inte skolorna få ha olika profil? Och hur ser man på en tolvåring om hon eller han kommer att bli balettstjärna eller ej? Man hänvisar till idrotten.
Det är bara det att idrotten slutat slänga ut barn. De har insett att alla utvecklas i olika takt och att det faktiskt är efter puberteten som de blivande idrottsstjärnorna utvecklas som mest.
Musikhögskolan har slutat ta in yngre s k underbarn, då dessa ofta hoppar av. Det är inte bara teknisk briljans som gör en mogen artist, det handlar om ett samspel av många olika saker.
De lärare jag sett på Svenska Balettskolan i Göteborg är väldigt bra med eleverna, de gör eleverna stolta och starka. Kanske behöver skolan till sist inte slänga ut någon?

Det är just utgallringen jag oroar mig för. Särskilt för de barn som redan kommit in på skolan, som gjort audition, genomgått medicinsk undersökning av sjukgymnast, som går där och som tror sig vara garanterade en plats så länge de själva är tillräckligt motiverade att fortsätta gå på skolan. Det är juridiskt fel att först ta in dem och sedan ändra reglerna medan de går på skolan. Men detta vill man lösa genom att ändra på lagen. Barnen tappar förtroende för skolan. Det finns ju en del barn som själva väljer att hoppa av också.
Barnen själva svarar, a propos nyheten om eventuell ny uppdansning och eventuell utgallring:”Det känns inte som om skolan är till för oss. Skolan vill något utanför oss!”
Svenska Balettskolan har alltid sagt att de aldrig skulle anamma detta, trots att andra skolor använder sig av detta i världen. I Sverige har vi en annan syn på barn, har man sagt. Har man kommit in får man gå kvar, har skolan bedyrat. Utgallring har funnits tidigare, för 25 år sedan. Då var alla glada och lättade att detta tagits bort. Men nu vrids klockan tillbaka. Och eleverna, barnen och deras föräldrar är ingalunda förberedda.
Utgallring, det känns inte 2010. Inte 2010 alls. Utbilda istället fler dansare så är chansen större att fler håller ut tills de blir yrkesverksamma.

Sedan är jag personligen en vän av tanken på dans som konstform, där man inte enbart ser till dansarens idrottsliga prestationer.
Klassisk balett – bra träning. Används av dansare världen över, gemensamt rörelseminne, historiskt arv mm.
Jag undrar ändå varför det just är den klassiska baletten som ska satsas så mycket på, särskilt som Staten är med och bestämmer. Det finns endast ett klassiskt danskompani i Sverige, Kungliga Operan. Och det är härifrån klagomålen kommer.
Svenska dansare håller inte måttet!
Ska en enda institution bestämma över svensk dansarutbildning?
En av åsikterna är att vi måste stå oss internationellt. Ska vi alltså satsa stenhårt på en svensk dansutbildning för att dessa dansare sedan ska arbeta utomlands, bara för att visa hur bra vi är i Sverige?
I New York fick jag höra att svenska dansare har väldigt gott rykte. Vi kommer i tid, vi slarvar inte, vi är välutbildade och har stark teknik. Dock anses vi vara lite blyga. Kungliga Operan i Stockholm har tio svenska premiärdansare – endast tre utländska – och tolv svenska solister jämte femton utländska.
De svenska dansarna har utbildats på Svenska Balettskolan i Göteborg, Stockholm och Malmö. Tretton dansare anställda i Göteborgs-Operans moderna danskompani är utbildade på Svenska Balettskolan och fyra är utbildade på Balettakademien i Göteborg. Tjugosju av dansarna kommer från olika delar av världen. Chefen Johannes Öhman är utbildad vid Svenska balettskolan i Stockholm.

Sverige i världen gjort sig känt för att vara demokratiskt och att det därmed finns en dansdemokrati som ska uppmuntras. En dansdemokrati som andra länders dansare tittar avundsjukt på. Vi har subventionerad daglig träning och subventionerade replokaler. Vi kan också vara förebilder. Dansare i Sverige är dock oerhört lågavlönade, åtminstone om man ser till svenska löner. För femton år sedan låg många operabalettanställdas löner under existensminimum.
Hur utbildar man dansare som vågar föreslå avtalsenlig lön? Och hur utbilda dansare bli högpresterande, men inte utbrända i förtid? Hur utbilda dansare som får ställa sig frågan – Varför lyfter jag nu detta ben? Bara för att jag blivit tillsagd? Varför dansar jag och för vem? Oerhört viktiga frågor. Danspedagogiken behöver utvecklas. Ja, titta gärna på idrotten här. Träning, kost, återhämtning, mental träning. Rehabilitering. Förebyggande av skador. Triggerpoints. O yes, time for 32 fouettés! Ballerinan slår sig på låret som Carolina Klüft. Ballerinon frustar och fräser när han slänger henne runt. Titta mer på idrott.

Dansen i Sverige behöver växa och utvecklas ännu mer. Dansen behöver förankras, behöver en publik som förstår den, behöver böcker som skrivs om den. För att dansen inte ska fortsätta kallas elitkultur behöver den uppstå på oändligt många fler platser än Kungliga Operan i Stockholm.
Händeleseutveckling i Göteborg: Unga svenska dansare med färsk utbildning från London, skapar installationsdans för ett galleri och får Hisingen att kännas som Berlin. De som ser dans för första gången där kommer aldrig att glömma det.
Dansare från Operan gör nutida dansprojekt tillsammans med frilansande dansare och konstnärer = samarbete. Tre dansöser anställer en av sina favoritlärare som koreograf. De blir hans arbetsgivare. Vem bestämmer över vem?
De som med svansen mellan benen tvingas lämna en skola när de bara är tolv år, hur mycket kommer dessa elever att stödja danskonsten?

All dansträning baseras på någon form av teknik som skapats av en koreograf/pedagog. Koreografen har haft dansare knutna till sig och insett att de först kanske behöver lära sig hennes/hans personliga universum av rörelser. Et voilà, en skola bildas.
I klassisk balett finns t ex Vaganova, Cechetti, Bournonville, Royal Academy of Dancing m fl. I jazzdans finns Dunham, Horton, Luigi. I street finns locking, breaking, hip hop m fl. I modern dans Graham, Cunningham, Limone, i nutida dans releaseteknik, kinetic awareness, BMC.

Det är inte fel att satsa på klassisk balett, men helt fel att inte satsa på nutida dans. Den nutida dansen ger nämligen oändligt med fler arbetstillfällen. I England finns många fantastiska balettskolor. Men där finns också lika många nutida dansskolor. Det finns dessutom en professionel dansutbildning för funktionsnedsatta dansare. Jag har t ex fått lära mig om en teknik som heter Shannon-tekniken, skapad av Bill Shannon, för dansare på kryckor.
Här visar Bill Shannon själv denna dansteknik

www.youtube.com/watch?v=7AyXdpze1yg Claire Cunningham

och här vill jag avsluta med att visa högklassig dans skapad i ett ruffigt kvarter i Oakland:

www.youtube.com/watch?v=oqT3q_Hw3fM

och

jag älskar även detta:

Fler Debatt & Krönika

Annonser