Kinesiskt dansfyrverkeri

Sommarens stora dans-event i Köpenhamn är Copenhagen Summer Dance i den vidunderligt vackra och stämningsfulla atriumgården mitt i den byggnad som kallas Politigården. I år har Dansk Danseteaters konstnärlige ledare Tim Rushton bjudit in brittiska Rambert Dance Company och Beijing Dance Theater. Rambert Dance Company är Englands äldsta moderna danskompani, medan Beijing Dance Theater bara har två år på nacken, men de är trots detta mycket intressantare att se än de engelska kollegorna.

Koreograf och konstnärlig ledare är Wang Yuanyan från Beijing Dance Theater som är känd för att ha gjort koreografi åt kinesiska filmregissörer. Hennes Crossing var sommarkvällens största uppplevelse. Ett kort solo med de otroligaste organiska rörelser som dansades helt fantastiskt av den unge Yan Xiaoqiang.
Koreografin er som en blandning av robotdans, kampsport och tai chi, men väldigt mjukt dansat. Yan Xiaogiang dansar, som som om han inte hade ett enda ben i kroppen. Han är en ormmänniska. Hans pojkaktiga kropp är som en mjuk pensel som fyller luften med kaligrafi och de kropsliga tecknen blir näst intill hängande i luften efter att han har dansat. Hans smidiga dans etsar sig helt enkelt fast på näthinnan.
Crossing är en enastående upplevelse, man tror knappt sina egna ögon. Yan Xiaoqiang återkommer i verket Changes, där han dansar tillsammans med sina tre kollegor. Återigen är koreografien inspirerad av traditionell kinesisk kultur som kampsport och kalligrafi. Det är imponerande att se, hur dansarnas armar och händer slingrar sig genom luften likt plantor som gror och utvecklas till enormt eleganta skruvade rörelser. Det är helt enkelt delikat. Måtte Beijing Dance Theater snart komma tillbaka igen met ett helt eget program.

Dansk Danseteater visar en förstudie till Tim Rushtons kommande verk Love Songs, som har premiär i april. Ett rött segel är spänd över dansarna och skapar ett intimt rum, som passar perfekt till den insmickrande jazzmusiken. Det är som om vi vore på en rökig nattklubb, där jazzsångerskan sjunger i baren, medan det vickas på höfter och bakar på dansgolvet. Fötter lyfts i luften, där man tåflörtar och höfterna skakar loss på bästa Josephine Baker vis, och keligt gnider paren sig mot varandra. Behagligt dekadent och ganska förförande är denna skiss, som vi alltså kan glädja sig åt att se som färdigt verk till våren. Svenska Björn Nilsson dansar med i Love Songs och gör i och med detta sin debut i kompaniet. Han dansar även med i verket Men in Coats, ytterligare ett nytt verk av Tim Rushton. Men in Coats dansas till Philip Glass härliga musik från filmen Timmarna som bland annat handlar om Virginia Woolf. Med alla dansarna i kostymer och med en rökfylld scen känner man sig strax förflyttad till Virginia Woolfs England med dimmiga gator med jäktande affärsmän i vita skjortot och mörka jackor och byxor. Dansarna stormar över scenen stannar upp i farten och stelnar i apatiska positioner. Här finns det tydligen en konflikt mellan personen, som bär tjänstemannens uniform, kostymen, och människan inuti den.
Men in Coats är dramatisk, men det är trots det svårt att leva upp till den bildrikedom som själva musiken skapar.

Den minst spännande programpunkten är Rambert Dance Companys utdrag ur Eternal Light: A Requiem av Mark Baldwin och med tillgjord rekviem-musik av Howard Goodall. Koreografin är inspirerad av nägra av konsthistoriens viktigaste verk Théodore Géricaults Medusas Flotte (1819) och Pontormos Gravläggningen (1525-28). Två högstämda och svulstiga verk, som kanske kan verka lite tunga och gammeldags idag och detsamma kan sägas om koreografin. Med flotta teatrala lyft som i det närmaste är hämtade från konsthistoriens manieristiska förvridna kompositioner. Annars är koreografin lite trist för att den är så skissartad och det verkar nästan som om dansarna skyndar sig igenom den. Det är bara trist att se, särskilt som vi just har fått se en mycket originell koreografi.
På programmet fanns även ett fint litet solo av Tina Møller och ett utdrag av Tim Rushtons Enigma. De två dansarna från Rambert Dance Company dansade även ett extranummer i festliga utsvängda byxor vars like man inte har sett sedan den goda gamla ABBA-epoken.
Allt som allt en härlig danskväll under bar himmel, där det kinesiska kompaniet fick mest uppmärksamhet.

Spelas till och med den 15 augusti.

Torben Kastrup