Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Fredag 04 december 2020

Teater bäst på teatern

2009-11-10

Fakta:

Namn: Fanny och Alexander
Regissör: Kjetil Bang-Hansen
Plats: Nationaltheatret i Oslo
» http://www.nationaltheatret.no/

Ju friare desto bättre. Kjetil Bang-Hansen har översatt, bearbetat och dramatiserat Fanny och Alexander för Nationaltheatret i Oslo, och friheterna han tagit sig är det som öppnar Ingmar Bergmans värld och verk.

Barnperspektivet, till exempel. Bang-Hansen har skapat en roll, Alexander som vuxen, som är både berättare, observatör och kommentator. Han möter ensam publiken och släpper in oss i det lite töntiga julspelet på familjen Ekdahls teater. Snart står han vid sidan av rollen Alexander som barn. Greppet renodlar barnets perspektiv både på barnet och den vuxnes bild av den egna barndomen. Kåre Conradi som spelar den vuxne Alexander gör det med eftertänksam distans, och lille Alexander spelas förbluffande väl av Skage Steinsson Lem. Ingmar Bergmans gamla motto om att barn och djur ska bort från scenen, måste nog omprövas. Rollen är visserligen fiffigt upplagd med få repliker, men mot slutet av pjäsen blir de fler och kräver sin insats.

Teaterns poesi och starka förmåga att trollbinda är också en vacker kvalitet i uppsättningen. Scenerna från den ekdahlska teaterns något luggslitna charm och nytra hantverksmässighet är väl fångade. Både skådespelare och publik älskar, precis som Bergman själv, den allvarsamma lek som gör att vi accepterar teaterns överenskommelser, ofta bisarra.

Annat har haft det svårare och besvärligare att finna ett sceniskt språk. Det rika och fascinerande myllret av folk, profiler och krumelurer är inte lätthanterligt. Liksom det starka, melodramatiska utspelet i biskopsgårdens uppgörelser. Många små roller får ros i hamn efter förmåga, andra blir till roliga utropstecken, som Tone Mostraums dynamiska finlandssvenska piga, på vift från Mumindalen.

Vad handlar Fanny och Alexander egentligen om? Den innehåller mycket biografiskt stoff, utan att vara en självbiografi. Den skildrar en epok och ställer väsensskilda livsprinciper mot varandra: ekdahlarnas hjärtliga röra mot biskopens religiösa rättesnören, två tolkningar av det kristna kärleksbudskapet. Den kvinnliga principen mot den manliga: farmor Helena vakar över alla i familjen medan männen sår sin vildhavre och sätter sprätt på pengarna.

Nu får uppsättningen långa transportsträckor av alltför beskedligt och allmänt återberättande, men vissa scener har funnit en egen, poetisk och magisk teaterform och glöder till. I Oslo har man i alla fall visat att Fanny och Alexander rymmer material som räcker långt till nya iscensättningar. Bilderna ur mästarens Laterna Magica tar visst aldrig slut.

Publicerat i Expressen 8 november.

Margareta Sörenson

Fler Föreställningar

Annonser