Raffinerat kulturmöte

Det börjar helt stilla med en scen i grått. Till vänster leker dansaren Ali
Ben Lofti Thabet och en 12-årig munk med sina händer. En violin
ackompanjerar. Tonen intensifieras och en vuxen munk drar igång en serie
våldsamma rörelser med ett långt svärd uppe på en platå av trälådor.

Pojken lurar av honom svärdet, springer ut med det. Det börjar röra sig i de
17 mansstora trälådorna. Fler och fler munkar kommer fram, bygger tempel,
portaler och hyllor av lådorna, kastar dem i en hög, drar runt dem i cirkel
och låter dem falla i seriereaktion.

Som enda scen i Sverige gästas Norrlandsoperan av världsturnerande Sutra,
som hade urpremiär på Sadler’s Well i London förra året. Föreställningen är
resultatet av mötet mellan den flamländsk-marockanske koreografen och
dansaren Sidi Larbi Cherkaoui och stridsmunkar från Shaolintemplet i Kina.
De 21 munkarna som är med på turnén är mellan 12 och 24 år gamla och hade
aldrig stått på scen innan de mötte Sidi Larbi Cherkaoui.

Det är ett möte mellan kulturer. Dansaren undersöker munkarnas värld och
deras lådor. Någon gång försöker han göra som de, någon gång blir han
anfallen av dem, men räddas. Dansaren har en egen låda, silverfärgad, och
ett eget rörelsespråk, ett mjukare, mer elastiskt som kontrasterar mot
munkarnas skarpa stridstekniker.

Den lille pojkmunken går som en röd tråd genom föreställningen och hans
glada upptåg ger den humor. De vuxna munkarna gör avancerade kator (långa
rörelseserier) iscensatta som koreografier, eller slåss med svärd, käppar
och händer. I fantastiska solon kommer de upp ur lådorna som olika djur,
flaxar som fåglar eller väser som ormar. När de kinesiska dräkterna byts ut
mot svarta kostymer ser de ut som Bruce Lee – Sidi Larbi Cherkaouis
barndomsidol – i massupplaga.

Deras tekniker liknar karate, men på en mycket hög nivå. Det är som i en
karatedojo, rop och skrik som kommer ända från magen för att förstärka
kraften i rörelserna, meditationen, den återhållna disciplinen och en etik
som inte går ut på att döda utan att blockera och undvika strid. Mot slutet
av föreställningen sitter pojken helt lugnt och mediterar medan de andra
lever om.

Koreografen Sidi Larbi Cherkaoui har lyckats ta kung fu-teknikerna vidare
från de klichéer och den banalisering som finns i Pekingopera och
populärfilm. Uttrycket har fördjupats och problematiserats i mötet med
samtida västerländska koreografi, konst och musik.

Karin Kämsby