Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Lördag 26 september 2020

Tre studier i anatomi

2009-05-02

Fakta:

Namn: Hello Nervous System/ Bag om ryggen/ Skeleton
Koreografi: Otto Ramstad/ Anders Christiansen/ Bernard Eylenbosch
Musik: Tim Glenn/ Jakob Brandt-Pedersen/ Thomas Turine
Plats: Kaleidoskop 2; Köpenhamn
» http://www.kittjohnson.dk/

I Hello Nervous System undersöker amerikanske Otto Ramstad nervsystemet. Resultatet är en föreställning, har mer karaktär av undersökning än scenkonst.
Otto Ramstad har arbetat med sitt verk under två års tid, och kanske är det detta som är problemet. Kanske har verket blivit till ett alltför privat projekt för honom, så privat att han glömmer bort publiken. Att det för ”forskaren själv” är spännande att göra undersökningen är helt uppenbart, men själva undersökningen måste även förmedlas vidare när det finns en publik på plats. När det som i det här fallet handlar om något som är så rent medicinskt och känslobefriat som nervsystemet, är det särskilt viktigt att ge publiken något som den kan bli stimulerad av.
Men det händer alldeles för lite i Hello Nervous System, där 12 snören hänger ner från taket och skapar ett rum där Otto Ranstad kan undersöka sitt nervsystem genom att jogga runt, hoppa maniskt eller blinka med ögonen. Visst är det fascinerande, när han skakar sin hand så snabbt, att den ser ut som ett klot av eld, och när han med näsan pressad mot sitt vänstra knä snabbt lämnar scenen, eller när han drar sin t-shirt op över huvudet, så ansiktet avtecknar sig genom tyget så att det ser ut som en relief eller dödsmask. Men räcker verkligen detta till för att förmedla något om nervsystemet?

Som titeln signalerer, er det ryggen, som är själva temat i Anders Christiansens verk Bag om ryggen. På en overheadprojektor visar han röntgenbilder av sin rygg. Men egentligen är det inte själva kotpelaren som Anders Christiansen intresserar sig för, det handlar snarare om ryggen som symbol.
Ryggen uppfattar vi vanligtvis som baksida och något som är riktat bakåt, medan ansiktet, bröstet och magen ses som framsida och något framåtvänt. Denna normuppfattning gör Anders Christiansen upp med genom att ta på sig jackan bakvänt och sätta en vit mask i nacken.
Plötsligt har hans baksida, nämligen ryggen, försvunnit och han har fått två framsidor. Det är ett klassiskt grepp inom teatern, men det är ett fortsatt fascinerande maskspel. Masken ger ryggen ett helt nytt liv, och den blir till en ny framsida. Ståendes på en stol med armarna lyfta i en i port de bras triumferar masken och den övriga baksidan över framsidan och det riktiga ansiktet.

I verket Skeleton porträtterar den belgiska performern Bernard Eylenbosch än väldigt underhållande läkare som ger publiken en väldigt grundlig lektion i anatomi. Undervisningen pågår på ett lustigt låtsasspråk och läkaren visar vad han talar om medan han pekar på ett skelett. Det är väldigt kul att höra på medan han pekar med sin kulspetspenna längs med revbenen och pratar i stavelser för att försöka nå ut med sitt budskap. Eller när han bankar på skelettets kranium, och strax därefter på sitt eget huvud, för att upptäcka att det låter lika ihåligt. Och det hela blir alltmera groteskt – og ikke mindst vanvittigt kul. Skelettet börjar själv att prata och den nyss så korrekte läkaren trillar av stolen i ren förvåning och blir förskräckt. Bernard Eylenbosch besitter en perfekt timing i sin performance och hans diktion i låtsasspråket är verkligen exemplarisk. Under föreställningens efterföljande artist talk besvarade Bernard Eylenbosch även samtalsledarens frågon på sitt säregna språk, vilket blev ett väldigt befriande sätt att sätta punkt för en imponerande festival.

Festivalen PanCreas fortsätter i Århus till den 6 maj.

Torben Kastrup

Fler Föreställningar

Annonser