Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Söndag 27 september 2020

Silja Schandorff tog farväl med Giselle

2009-04-20

Fakta:

Namn: Giselle
Koreografi: Coralli och Perrot, iscensatt av Sorella Englund & Nikolaj Hübbe
Ensemble: Den Kongelige Ballet
Plats: Det kongelite Teater, Gamle Scene
» http://www.kglteater.dk

Giselle lyfte sig till sublima höjder med Silja Schandorff i titelrollen vid hennes avsked som solodansare i Den Kongelige Ballet.

Så snart Silja Schandorff visade sig på scenen vid sin avskedsföreställning den 15 april, bröt applåderna lös. Otaliga gånger genom hela den oförglömninga föreställningen av Giselle, där den 40-åriga Silja Schandorff för sista gången dansade med Den Kongelige Ballet, applåderades det och ropades bravo-rop som var väldigt välförtjänta. Det gällde inte bara aftonens förtrollande dejliga huvudperson i titelrollen som den unga oskyldiga bondflickan, som efter sin död förvandlas till en wilie, men även många av de andra framstående prestationerna. För det var som om Silja Schandorff gav hela kompaniet en gnista av sitt egna djupt hängivna engagemang för dansen, så att alla gjorde sitt allra yttersta för att lyfta baletten till sublima höjder.
Silja Schandorff var ända för början helt betagande med sina mångfacetterade uttryck och sinnesstämningar, från det ungdomligt muntra till den djupt sårade och den blyga tvivlet inför Albechts kärlek. Vidunderlig var hennes karakteristiska mjuka adagiodans med en lett dröjande och uttryksfull frasering till musiken, där hon flera gånger närapå fick tiden att stå still.
Det var glädjande att se hennes vackra armar och raffinerade tåspetsdans. Det var en sådan förälskad glöd mellan henne och Nehemia Kish, som i rollen som hertig Albrecht visade upp ett nytt känslomässigt register i sina eleganta kroppslinjer och säkra hopp och han utgjorde en otroligt fin partner för Silja Schandorff.
Med ett smärtsamt leende och med sina stora ögon fyllda av förtvivlan blev den första aktens vansinnesscen – där det går upp för Giselle, att Albrecht redan är förlovad med furstedottern Bathilde – otroligt hjärtskärande och gripande. Fernando Mora var utmärkt som den svartsjuke försmådde Hilarion, som avslöjar Albrechts dubbelspel, Yao Wei och Ulrik Birkkjær var ypperliga i sina pas de deux som Giselles harmoniska barndomsvänner.

Stark var dansen också i skogen i andra akten med Amy Watson som Wilie-drottningen Myrtha, som är iskallt skoningslös inför den sorgsne Albrecht  och den förlåtande Giselle.

Det stora pas de deux-et och afskedet, innan Giselle för alltid försvinner i sin grav, blev till en inkarnation av kärkekens lovsång, den höga visa som inte söker sitt och uthärdar allt.
 På en och samma gång den allra mest kärleksfulla och vackrast tänkbara avskedet mellan Giselle och Albrecht och mellan Silja Schandorff och publiken.
Leende och strålande glad måtte Silja Schandorff de många applådtacken, och Dronning Margrethe ställde sig upp i kungalogen och ledde inropen. Det Kongelige Kapel spelade en fanfar i ett regn små dannebrogsflagor som dalade ner över scenen, och Silja Schandorffs manliga partners i Den Kongelige Ballet kom en efter en upp på scenen för att galant överlämna en ros till den sköna ballerinan.
Aftonens allra längsta kyss fick Silja Schandorff av sin balettchef, gamla skolkamrat och tidigare danspartner Nikolaj Hübbe. Och hennes mangårige och viktigaste partner, Kenneth Greve, som sedan snart ett år har varit balettchef i Helsingfors, lyfte upp stjärnan och snurrade runt henne i luften i ett stort varm famntag.
Som publik känns det vemodigt att ta farväl av en dansare av Silja Schandorffs karat. Men vi kommer att minnas att hon slutade när hon var som allra bäst.
 
 

Vibeke Wern

Fler Föreställningar

Annonser