Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Fredag 30 oktober 2020

Patriarkalt teaterpris

2009-04-14

Europeiska Unionens teaterpris, Premio Europa per el Teatro, delades i år ut i polska Wroclaw.
Denna universitets- och kyrkostad är också hemstad för teatermannen Jerzy Grotowski, och med en polsk pristagare passade det precis att dela ut priset 2009 här, under UNESCO:S Grotowski-år och i samarbete med Grotowskiinstitutet i Wroclaw.

Teater är bara en form, skriver Peter Brook och refererar till sin kollega Grotowski, som gick bort 1999. Sedan Stanislavskij och Brecht har ingen haft större inflytande över teatern än Grotowski, menar Brook. Han utarbetade det som brukar kallas fysisk teater eller antropologisk teater, som anknyter till teatrala urformer. Odinteatret i Danmark är en av de mest kända grotowskiinspirerade, men svenska Slavateatern har också drag av denna teaterstil, ofta också en livsstil för sina aktörer. Peter Brook har också inspirerats, även om han aldrig varit strikt ”grotowskian”.

Mottagare av det stora EU-priset, drygt en halv miljon svenska kronor, blev i år Krystian Lupa, polsk regissör, född 1941. Tre föreställningar med hans regi kunde ses under Premio Europas fem intensiva dagar av exponering för pristagaren av det stora priset samt de i år fem mottagarna av pris i klassen New Theatrical Realities, som ofta varit betydligt mer intressanta än det stora priset.

Den åtta timmar långa uppsättningen Factory 2 om Andy Warhol har Lupa både komponerat, textsatt och regisserat utifrån biografiska verk om Warhol. Mysteriet om hur Warhol faktiskt arbetade som konstnär har länge fascinerat Krystian Lupa, och ju mer han läste desto mer blev han fast.
Föreställningens första två timmar är prövande i sin ganska tröga beskrivning av vänkretsen kring Warhol, men efter den första av flera pauser, byter föreställningen perspektiv och skildrar förhållandet till en kvinna som stog Warhol nära, Candy. Så följer scen på scen som vrider och vänder på berättelsen om mannen bakom soppburkarna och de nytänkande grafiska bilderna av Marilyn Monroe eller Mao Tsetung. Lupa har byggt en fantastisk fresk över en konstnär och en tid då konsten och konstlivet genomgick stora förändringar.

Ytterligare två föreställningar av Lupa kunde ses: Werner Schwabs Presidenterna och en ”work in progress” om Marilyn Monroe. Perspektivrik teater, med stor rörlighet i kroppar och scenrum.

De ’nya verkligheternas teater’ var i denna årgång inte så uppseendeväckande ny, med undantag för ungerske Arpad Schilling, som resolut lämnat den traditionella teaterns institutioner och fortsättningsvis arbetar interaktivt med publiken på byfester och i gaturum. De övriga pristagarna i denna klass var väntat och mainstream ”nytt”, som känns väletablerat sedan decennier: Rodrigo Garcia (Spanien), Pippo Delbono (Italien), Guy Cassiers (Belgien) och François Tanguy och Théâtre Radeau (Frankrike).

Rodrigo Garcias två visade uppsättningar, Accidents och Scatter my Ashes over Mickey väckte starka publikreationer då levande djur plågades på scenen: en levande hummer firades ner, styckades och grillades, två hamstrar dränktes nästan inför publiken men räddades och grodor bands fast vid en liggande skådespelare.
Personer i publiken gick upp på scenen och försökte stoppa plågeriet och hummerbehandlingen t o m polisanmäldes, varför andra föreställningen utfördes med en kokt hummer! Avsikten var naturligtvis att provocera publiken och plågeriet ska ses i samband med omfattande texter, bland annat projicerade, om konsumism och samhällelig grymhet. Men två små hamstrar är utan skuld i detta och Garcia bekräftar ju bara vad han vill kritisera.

Ur svenskt (eller skandinaviskt) perspektiv skulle EU-priset behöva en uppdatering när det gäller jämställdhet. Det ser helt orimligt ut, faktiskt löjligt, att sex av sex teaterpristagare 2009 är män. Vilket omedelbart leder blicken till stora prisets jury med 18 medlemmar, varav två är kvinnor. De flesta i juryn är inte bara i övre medelåldern utan betydligt äldre än så.

Sedan priset instiftades 1987 har två kvinnor fått det: Ariane Mnouchkine och Pina Bausch. Bland de mindre New Reality-prisen finns också endast två kvinnor: Biljana Srbljanovic och koreografen Sasha Waltz. Blir här inte snarast en förändring ser det mycket illa ut.

Margareta Sörenson

Se vidare www.premio-europa.org

Fler Nyheter

Annonser