Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Fredag 04 december 2020

Bounce skriver danshistoria

2009-04-12

Fakta:

Namn: Caution!
Koreografi: Koreografi: Bounce street dance company
Musik: Gypsyorkestern Ekipaget
Ensemble: Bounce; Alvaro Aguiliera, David Dalmo, Joe Jobe, Filmon Michael, Fredrik Rydman, Ambra Succi, Jennie Widegren
Plats: Orionteatern, Stockholm
» http://www.bounce.nu

När millenieskiftets danshistoria en gång ska skrivas kommer ett kapitel att stavas Bounce. Att streetdansgruppen har betytt och betyder mycket för breddningen av dansintresset i vårt land är ställt utom allt tvivel.

Nu är gänget igång igen, med nya grepp i Orionteaterns öppna, råa lokal i Stockholm. Caution! kommer inte att gå på turné, men nyligen förlängdes spelperioden maj ut.

I tidigare uppsättningar har Bounce steg för steg erövrat ett mer sammanhållet sceniskt berättande – en konst som är mer uppfordrande för streetdansen än för många andra former eftersom grunden för genren är det slagfärdiga solots drivande kraft.
I Caution! bryter de istället upp formen, utmanar sin publik fysiskt och gör alla delaktiga. Inte minst i en strängt dirigerad flash mobaktion med synkroniserade mobiler.

Publiken står på golvet och dansarna far fram som furier högt och lågt runt omkring. Det blir en dansad konsert att svänga med i, men man vet aldrig vartåt näsan härnäst pekar. Vi blir nämligen fösta fram och tillbaka. Den här gången utgör inte bara dansarna utan lika mycket publiken ett tydligt kollektiv.
Mod och rädsla, att våga ta risker är idébasen för Caution! Dansarna tänjer sin teknik mer än någonsin, de dansar, bokstavligen, på väggarna. Energin och precisionen är på topp.
Men somliga scener lämnar en obehaglig bismak. Det koreograferade slagsmålet med urartad mobbning av en aningslös tjej gror fast i det destruktiva. Och vad driver killen med rakkniven? Innehållsmässigt faller Bounce offer för effektens magi.
Den tungt beväpande maktdemonstrationen med levande hundar i munkorg kräver en klarare kontext. Vad är det som utgör faran och varför? Inte är väl Bounce bara ute för att kittla våldet?
Den gnagande känslan hänger kvar över de följande, bildsköna scenerna. Inte ens slutets gemensamma dansglädje i badskummet förmår tvätta bort mina tvivel.

Spelas t o m 30 maj.

Texten är tidigare publicerad i Göteborgs-Posten 30 mars 2009.

Lis Hellström Sveningson

Fler Föreställningar

Annonser