Stark irakisk mansdans
På Dansescenens första Short Stories-program under 2009 får man uppleva såväl intressanta som ytterst varierade internationella verk. Iraquis bodies heter den irakiska manstrion (med bas i Damaskus), som inledde programmet i lördags med sin bildrika och känslomässigt starka koreografi Crying of my mother, där vänskapens varma känslor utvecklas till ångest, desperation och våld i den smidiga och kraftfulla dansen på och kring en bönematta.
Bildrik är också är även italienska Chiara Frigos sittande, gestiska solo Takeya, som fokuserar på tempo och optiska villor i händernas och armarnas lekande dans i ljuset.
Grotesk och humoristisk är isländske Steinunn Ketilsdóttir och amerikanske Brian Gerkes duo The Butterface, som i dans och tal kretsar kring kärlek och sexualitet till ackompanjemang av bl.a. Tjaikovskijs Törnrosa. I gengäld är det för mycket prat i norske Alan Lucien Øyens duo Sad Story 6 & 8 med Ayman Harper som excellent dansare tillsammans med performern Yvonne Øyen.
Fler Föreställningar