Hoppa till sidans innehåll
Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Fredag 20 september 2024

Fyra munsbitar med Skånes Dansteater

2009-03-04

Fakta:

Namn: Cream
Koreografi: MalinHellkvistSellénHelena FranzénAlan Lucien ØyenFredrik Rydman
Ensemble: Skånes Dansteater
Plats: Båghallarna, Malmö
» http://www.skanesdansteater.se

  
Cream, titeln på Skånes Dansteaters senaste uppsättning, låter som om det är något som sakta skall avnjutas för att vi riktigt skall smaka det där krämiga inuti. Och visst det är fyra små godbitar som smakar mums.
   Ett solo och en kvintett i koreografi av  Malin Hellkvist Sellén där Edith Piafs  Non, je ne regrette rien blir till en både allvarlig, humoristisk och lättsam betraktelse. Vidar Maggason inleder med solot  medan fem andra dansare senare under aftonen tar vid med exakt samma rörelsevokabulär. Allt är svart, ljussättningen eldröd och dansarnas kläder ändrar skepnad i takt med musiken och gesterna. Själv föredrog jag kvintetten, även om den inte direkt tillförde något nytt . Gott smakade den inte minst tack vare tonerna från den förevigade Piaflåten.
   Samtliga verk är inte bara korta utan dansas också maximalt av sex dansare. En solo, en duett och två kvintetter. Anledningen är att Cream är speciellt sammansatt för att passa på mindre scener, där den nu kommer att visas. Det är nämligen inte alls lätt att finna scener runt om i Skåneland som dels är tillräckligt stora och dels har den nödvändiga tekniska utrustningen.
    Helena Franzéns Småtimmarna som hon speciellt skapat för Skånes Dansteaters dansare är en både vacker och spännande betraktelse där Franzéns särpräglade rörelsevokabulär kommer till sin fulla rätt. Det är fart, rymd, poesi. Allt fladdrar förbi som under dygnets tidiga småtimmar. Särskilt spännande är gestiken med vilken dansarna på ett utmärkt sätt lyckas framkalla känslan av hur kroppen på alla upptänkliga sätt söker kommunicera.

    Alan Lucien Øyens  I tid det kommer att snöa är en duett från 2007. En betraktelse om vad egentligen? Om två människor på livets väg, ett möte som aldrig blev av därför att döden kom emellan? Rörelsespråket är expressivt, talet är där för att höja den poetiska tonen.
   Vi mumsar vidare bland godbitarna. Sist ut är Fredrik ”Benke” Rydman  med sin Halliburton Freedom som med sitt härliga ös, spännande dräkter och medryckande musik lättade på den så här lags lite sömniga stämningen. Lite bubbel behövdes så här dags.
   Nästa gång kanske vi också kommer att få se Hip hop med Skånes Dansteater? Streeten som vi åtminstone fick se den här verkade mest köra på i gamla banor. Men som show blev det åtminstone aftonens hit.

 
  

Ann Jonsson

Fler Föreställningar

Annonser