Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Fredag 04 december 2020

Formsäkert och lekfullt

2008-06-23

Fakta:

Namn: What’s not to love ?
Koreografi: Alan Lucien Øyen
Plats: Kuopio Stadsteater i samband med Kuopio Dansfestival
» http://ca.youtube.com/alanlucien

Alan Lucien Øyen: What’s Not to Love

Alan Lucien Øyen segrade med sitt bidrag i förra sommarens koreografitävling
på Kuopio dansfestival. Prispengarna räckte emellertid inte, som avsett,
till producerandet av en ny föreställning för följande års festival.
Festivalpubliken fick därför istället i sommar stifta bekantskap med hans
verk What’s not to love ?, som haft sin urpremiär på BIT Teatergarasjen i
Bergen i augusti förra året.
Det visar sig vara en föreställning som skulle
förtjäna stora internationella sammanhang och uppmärksamhet av en helt annan
omfattning än den fått.
Om Øyen uppger lyckan som ett av de centrala temata i föreställningen är
lyckan närvarande också i verkets själva struktur, i det euforiska och
fördomsfria sätt som den öppnar sig mot olika konstformer som teater, film
och dans och speglar dem i varandra. Det rör sig om ett starkt personligt
verk rikt på utdrag ur texter av olika slag där Mankiewicz film All About
Eve
från 1950 utgör den kanske viktigaste referensen. Men här finns också
till exempel text producerad av koreografen själv, fragment ur Virginia
Woolfs dagbok samt hänvisningar till TV-serien Six Feet Under.
De olika
fragmenten är lyfta ur sin ursprungliga kontext och sammanfogade till en
sorts färggrann mosaik, som inte förutsätter ett identifierande av texternas
ursprung för att beundra kollaget.
På scenen ser vi dansarna Daniel Proietto, Antony Rizzi, och Kate Strong. De
båda senare har en bakgrund bland annat som William Forsythes dansare.
Därtill kommer koreografens syster, skådespelerskan Yvonne Øyen.
Koreografen
låter också båda sina föräldrar skymta på scenen; mamman inleder
föreställningen med en tolkning av hitten Downtown, medan pappan
föreställningen genom sitter bak på scenen som en iakttagare.
Men om
föräldrarna utgör en form av ram, är de huvudsakliga aktörerna ändå
Proietto, Strong, Rizzi och Yvonne Øyen. De framför bland annat scener ur
All About Eve där replikeringen sker i playback med läppsynk. Man kan
överlag tala om ett sätt att leka inuti texter, med betydelser och
identiteter. Roller kastas inte sällan lekfullt om eller dubbleras.
Samtidigt utgör scenen med sitt djup ett tredimensionellt rum som saknas i
litteratur och film, men som här öppnar sig som en möjlig dimension, som en
potential för rörelse i rummet; för dans. Om delar av föreställningen
utspelar sig vid ett bord på ena sidan framme på scenen, kring vilka de fyra
sittande tolkar olika dialoger, är det på den andra sidan man får följa
speciellt Daniel Proiettos välartikulerade och uttrycksfulla dans.
I Kuopio blir föreställningen entusiastiskt applåderad, men man kan ändå i
kritiken skönja en viss skepsis inför den stora mängden text och den
förhållandevis lilla mängden dans. Alldeles som om verket fanns till för att
underlätta förståelsen för genreindelningen och inte tvärtom!
What’s Not to Love har något ovanligt genuint över
sig, en sorts innerlighet som är svår att få syn på i mycket av den samtida
konsten. Det är en föreställning som leker mera med sig själv och sina
betydelser än den framhäver sig själv.

Stella Parland

Fler Föreställningar

Annonser