Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Söndag 27 september 2020

kvinnoskrik och mansvrål

2008-05-13

Fakta:

Namn: Iconic/Ironic & Running Sculpture
Koreografi: Jens Bjerregaard//Lars Dahl Pedersen
Plats: Archauz, Århus
» http://www.archauz.dk/

Det är nu knappt ett år sedan, Jens Bjerregaard tillträdde jobbet som
chef för Koreografisk Center Archauz i Århus, före detta Gran teater för
dans, granne med Musikhuset Aarhus och konstmuseet Aros.
På Dansens Dag den
29 april slog Jens Bjerregaard upp dörrarna för premiär på sitt nya verk
Iconic/Ironic med sitt eget kompani sit eget kompagni, Mancopy. Verket
uppfördes tillsammans med Lars Dahl Pedersens Running Sculpture från 2007.
I kvartetten Iconic/Ironic ironiserer Jens Bjerregaard med härlig humor
över dansens rörelseikoner, som till exempel de klassiske fotpositionerna
och port de bras-er, som demonstreras och vrids ut i olika konstiga
rörelseuttryck. Det är inte första gången Jens Bjerregaard, som främst
brukar arbeta med abstraktioner, visar sin humoristiska sida. Bland annat
var det både klippskt och skojigt i hans fantasifulla verk Beautiful Breakdown
från 2001. Men den ironiska aspekten är den här gången mer skarpt genomförd
Iconic/Ironic.
Ljussättningen är kopplad till intensiteten av dansarnas kvinnoskrik och
mansvrål. Graciösa rörelser blandas med mera groteska och spretiga ben och
svingande armar, och här finns både fin skuggdans bakom genomskinliga
skärmar och ödmjuka attityder dansarna emellan.
Jens Bjerregaard har alltid lyckats hitta intressanta och fina dansare.
Det lyckas han även med denna gång, där inte minst den kinesiska Kang Ma är
en ny och fascinerande bekantskap. En smidig, spänstig och stark dansare i
gott sällskap med spanska Iker Arrue-Mauleon, tyska Wencke Kriemer och Jens
Bjerregaards egen franska hustru, Eve Garnier, som förutom sitt tekniska
snille besitter en stor komisk talang.
Valet av musik till Iconic/Ironic är även både intressant och bra med
bl.a. Julia Wolfes delikata pianomusik Earring, Steven Mackeys
elgitarrmusik och Magoni och Spinettis fina tolkning av I will survive. Och
på samma sätt som i ligesom i Beautiful Breakdown använder sig Jens
Bjerregaard även denna gång av Mirco Buchwitz fullkomligt groteskt
iscensatta ljudspår Die Telefonische Typeratung, som består av ett
förödmjukande, manipulerande och psykiskt nerbrytande telefonsamtal på en
hotline för självmordskandidater. Och samtalet som handlar om att vara
tjock, blir självklart ännu mer groteskt i samspel med de vältrimmade
dansarnas ekvilibristiska övningar på scenen.
Men även små detaljer som männens vickande på häfterna, när de poserar,
och kvinnans dans med dans med mannens huvud i sina händer gör det
uppfinningsrika verket så humoristiskt och ironiskt, att det är svårt att
fatta att det redan har gått 40 minuter, när föreställningen är över.

I likhet med Jens Bjerregaard i Iconic/Ironic har Lars Dahl Pedersen en fin
känsla för tid och rum i sitt verk Running Sculpture, som fick sin premiär
på programmet Short Stories på Dansescenen i maj 2007. Det blev ett trevligt
återseende med Lars Dahl Pedersens fina verk, som dansades strmt och
välartikulerat av Eve Garnier och Kang Ma klædt i likadana pliserade kjolar.
Ett verk, som med impulser, spänning, intensitet och ömhet på ett fint sätt
riktar fokus på rörelse kontra stillhet.

Vibeke Wern

Fler Föreställningar

Annonser