Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Onsdag 02 december 2020

Överraskar och leker

2008-04-16

Fakta:

Namn: School for Fools
Koreografi: Sasha Pepelyaev
Ensemble: Ian Butler, Lava Markusson, Thierry Martinez
Plats: Fyren, Härnösand
» http://www.norrdans.org

I sitt projekt Norrdans för barn och unga har Norrdans bjudit in en av
Rysslands främsta samtida koreografer, Sasha Pepelyaev.
Tidigare har han
gästat Sverige bland annat vid Dansbiennalen 2004 med en gränsöverskridande
version av Svansjön, och som koreograf i The Subfrau Acts, ett gästspel
våren 2005.

Nu har han gjort en föreställning avsedd för tonåringar på högstadiet och
gymnasiet men som även kommer att dansas offentligt. Och den är i högsta
grad värd att se. Föreställningen är så överraskande, rolig, fantasieggande,
dynamisk och lekfull att det egentligen inte finns mycket mer att tillägga.

Koreografen har inspirerats av stämningarna den ryske författaren Sasha
Sokolovs roman The School for Fools (1976). Boken handlar om en schizofren
tonåring som skapar sin egen parallella verklighet, mer verklig än den
verkliga verkligheten. Den spreds i Sovjetunionen som samizdatlitteratur
under 1970-talet.

Dansverket School for Fools hade urpremiär i en utställningssal på
Länsmuseet Murberget i Härnösand i slutet av mars. Spelplatsen, en
kvadratisk golvyta, badar i allmänljus förstärkt av några strålkastare.
Rekvisitan är tre stolar, ett bord, en fläkt och två cyklar fastsatta i
varsin lyktstolpe.

Tonårskänslan i föreställningen är påtaglig med Thierry Martinez och Ian
Butler i valpigt urvuxna kostymer och Lava Markusson i ljuvt vit halvlång
klänning och tofs i håret.
Ian Butler säger I love you och Lava Markusson
ger upp ett gällt skrik som väcker alla och drar in åskådaren i berättelsen.
Händelseförloppet uttrycks fysiskt i ett till synes improviserat samspel.
Det som händer inträffar på plats, i den verklighet som finns på scenen.
Dansarna använder ord men mer som rekvisita än som bärare av betydelse.

Det visuella berättande bryts av ren, rytmisk dans där rörelsespråket är
absurt enkelt, direktverkande och samtida. Dansarna ackompanjerar sig själva
genom att trumma på golv, bord och stolar eller att slå in en låda i bordet
så att det smäller. Men här finns också rytmisk dansmusik och ibland
tystnad. De tre karaktärerna drar in oss i sina lekar, sina spel, sina
drömmar och fantasier. De bygger torn av stolarna och bordet, de cyklar och
beundrar utsikten längs vägen, men kommer ingen vart. De möts i en lustig
ringdans på tre eller bjuder upp någon i publiken till vals.
När Ian Butler
gör machokillen härmar Thierry Martinez honom med en parodi. Lava Markusson
inkarnerar desperat tonårstjej när hon ligger i fosterställning på golvet,
hoppar med kroppen, slår handflatan i golvet och skriker. Sedan blir hon
överkörd av cykeln men återuppstår.

Slutscenen, när de tre bygger en vagn av rekvisitan och cyklar iväg rymmer
en intensiv frihetskänsla.

Karin Kämsby

Fler Föreställningar

Annonser