Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Torsdag 22 oktober 2020

Finurliga finska steg (och en förtrollande sylfid)

2008-03-19

Fakta:

Namn: Lost on SLOW/ Sylfiden
Koreografi: Jorma Elo/ Bournonville
Ensemble: Den Kongelige Ballet
Plats: Det Kongelige teater, Gamle scene, Köpenhamn
» http://www.kglteater.dk

Jorma Elo har koreograferat ett fantasifullt nytt verk, Lost on SLOW, som
ges tillsammans med Sylfiden i fin form.
Senaste säsongen kunde man på scenen Takkelloftet få uppleva ballerinor i
den Kongelige Ballet i tuffa svarta byxor utföra en enormt skarp tåspetsdans
i finska Jorma Elos Mozart-hyllning 10 to Hyper M.
Nu har den mångsidige
finska koreografen skapat ett nytt härligt verk för Den Kongelige Ballet på
Gamle Scene, sextetten Lost on SLOW, där ballerinorna iförda raffinerade
fjärilsliknande tutuer har kommit ner från tåspetsarna i mjuka balettskor.
Men stegspråkets kärna är det klassiska och det knäcks, vänds och vrids och
tillförs humoristiska infall och finurlig gestik till Vivaldis dynamiska
barockmusik.
Det skulle inte förvåna mig om inte Jorma Elo har varit ganska upptagen av
att hans nya verk skulle uppföras tillsammans med Sylfiden. Det finns något
av moderna, bevingade väsen över dessa barocka fågel- och insektsliknande
dansare med armar som vingar och fingrar som spretande fjädrar.
Tim Matiakis är en rytmisk kraftkälla och fin duettdansare tillsammans med
Alba Nadal i fantasifulla flygande lyft. Jean-Lucien Massot har ett
sprudlande överskott såväl ensam som i armkroksduett med Amy Watson, och
Fernando Mora och Kizzy Howards skapar ett fint par med sirliga rörelser i
såväl långsamma som snabba rörelser.
I Sylfiden var det en stor glädje att se den unga Christina Michanek, som
fortfarande är i balettkåren i titelrollen. En roll som hon dansade för
första gången under förra säsongen och som hon fyller med gnistrande
livlighet och sorgfylld smärta. Och så har hon en fin musikalisk frasering.
Fint är partnerskapet mellan henne och Mads Blangstrup som en elegant och
högt hoppande James.
Intressant är Morten Eggerts dramatiska gestaltning av
Gurn, och Jette Buchwald är farlig i sitt intensiva spel som häxan Madge.
Med dirigentpinnen i händerna på Peter Ernst Lassen och Jon Gesme på
soloviolin var också den musikaliska sidan av dubbelprogrammet en stor
glädje.

Vibeke Wern

Fler Föreställningar

Annonser