Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Lördag 05 december 2020

Frenesi

2008-03-06

Fakta:

Namn: Frenesi
Koreografi: Tino Frenandéz
Ensemble: Compania L'Explose, Bogotá
Plats: Baltoppen i Ballerup
» http://www.baltoppen.dk

Strömbrytaren sätts på, och det totala mörkret försvinner med ens och scenen
framstår i svart, vitt och metall. Vi befinner oss i en blandning av ett
mobilt badrum och operationssal. Det hänger vita rockar mot en svart vägg,
och på alla de fyra operationsborden av kall metall ligger det nakna män.
Fyra kvinnor tar på sig skjortorna och ställer sig redo vid
operationsborden.
Tystnaden bryts av rytmisk elektroakustisk musik, och vi blir vittnen till en
sällsynt hårdhänt och stramt koregraferad behandling av kropparna på
operationsborden.
Detta är utgångspunkten och publiken naglas fast i en ändlös fascination när
kropparna, den ena efter den andra slängs ner i en massgravsliknande hög på
golvet.

Högen löses upp och kropparna vrider sig undan i krampartade rytmiska
rörelser. En av dessa kroppar är kortare än de andra. Den tillhör en dvärg.
Han använder sig av samma muskler för sia rörelser som de andra dansarna,
men uttrycket blir obarmhärtigt annorlunda – och väldigt starkt!
Denna korta dansare har en väsentlig och stundtals smärtsam roll att spela
under hela dansföreställningen, som bär namnet Frenesi och som detta
antyder, utvecklas den till en gedigen blandning av raseri, vanvett, passion
och lekfulla förförelsekonster. Det är häftiga rytmer som avbryts av total
stillhet och poesi eller av cirkusaktig marknadsmusik parat med ett stänk av
flamenco.

De i starten så förminskade männen kommer under föreställningens gång i
besittning av nya krafter och de deltar i en slags stamritual, insmorda i
ett vitt pulver. Mandomsproven består av ett omväxlande capoeira-liknande
soloparti för var och en av de manliga dansarna, och de lyckas på de mest utsökta sätt, med prövningarna!

Något av det allra bästa och mest allvarliga i själva föreställningen är den
mörka skönhetens koketta dans med dvärgen, som brådstörtat slutar med ett
kallt avståndstagande. Eller den lika så ouppnåeliga blonda dansösen i svart
korsett, som dansar och stampar vilt på stället, medan dvärgen oupphörligen
springer runt henne, till dess att han utmattad och naken släpas bort.
Operationssalen förvandlas till slakthall, där köttkrokarna torkas av
med en röd trasa, medan nakna kroppar insmorda i olja i det närmaste roterar
på metallborden.
Denna sista scen i den vackert koreograferade och visuellt starka
föreställningen står i skarp kontrast till den inledande. Rollerna har
blivit omvända och den manliga dansaren är en stolt matador, som har klämt
in sina ädlare delar i stramt sittande guld. Han kråmar sig och stannar upp.
Framför honom ligger en fantastisk kvinna insnörd i rått kött. Hennes hud är
vit, köttet är rött – och sen blir allt svart igen.

Iben Maria Hammer

Fler Föreställningar

Annonser