Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Torsdag 29 oktober 2020

Spegelbilder och sagomagi

2007-12-17

Fakta:

Namn: Nøddeknækkeren
Koreografi: Kenneth Greve
Regissör: Peter Langdal
Ensemble: Den Kongelige Ballet
Plats: Det Kongelige teater, Gamle scene, Köpenhamn
» http://www.kglteater.dk

Kenneth Greve, Peter Langdal och Karin Betz har gjort en fantasifull, kul
och sagolikt fin och barnvänlig version av Nøddeknækkeren till Den Kongelige
Ballet.

Den nya versionen av Nøddeknækkeren är på många sätt
regissören Peter Langdals verk i ett ”nötskal”. En fantasifullt uppdaterad
klassiker, med sprallig humor och cirkusmagi och väldigt många fina
rollinstuderingar. Och föreställningens långhåriga och magiske onkel
Drosselmeier, som både kan skoja, trolla och agera cirkusdirektör, påminner
i skådespelaren Morten Eisners härligt vitala gestaltning väldigt mycket om
Peter Langdal själv. Jean-Lucien Massot är dessutom den elegant dansande
versionen av Drosselmeier.
Nøddeknækkeren på Gamle Scene i Kenneth Greve och Peter Langdals gemensamma
koreografi och regi är samtidigt teater i teatern. För handlingen föregår
med med en tydlig blinkning till teaterns egen förtrollande, kaotiska och
speciella värld med baletten och cirkusen i fokus. Här är det huvudpersonen,
balettbarnet Clara, som drämmer om att få dansa på tå i de hårda
tåspetsskorna. En dröm som naturligtvis tilll slut går i uppfyllelse, så att
hon sen kan knäcka nötter med hjälp av de hårda skospetsarna.
Juliette Schaufuss och Jeppe Banke från Det Kongelige Teaters balettskola är
i premiärlaget bägge talangfulla och väldigt charmerande som respektive
Clara och Drosselmeiers nevö/Nötknäckarprinsen. Vilka förälskade blickar de
ger varandra! Och till Tjajkovskijs berömda dans till flöjtsolo i andra
akten är det i denna version Clara och Nötknäckarprinsen som dansar en
mycker fin liten pas de deux.
Självklart finns det versioner av Nötknäpparen som är långtmer virtuosa,
särskilt de ryska, än i den nya danska versionen. Men Kenneth Greve och
Peter Langdal har under hela föreställningen främst velat rikta sig till
barnen – både som publik och som scenkonstnärer. Det råder inget tvivel om
att deras version av Nøddeknækkeren kommer att bli en stor familjesuccé i
Köpenhamn, nu när Steen Koerners hip hop-version istället spelas i
Århus.
När Clara på sin resa runt i världen efter sin prins i andra aktens
Marsipanland, så är detta sagoland befolkat av godisbarn och clowner vars
armar kan dras ut som sockerbagarens karamellsmet. Inlärningen av
balettkonsten föregår naturligtvis med hjälp av röd och vitrandiga
karamellstänger, och Jette Buchwald är väldigt vacker som den mulliga
läraren och sockerfén, som liknar rosafärgar spunnet socker och egentligen
är alltför rund för att agera balettdansare.
Raffinerat förvandlas hon till sin egen fantasibild, nämligen den briljanta
rosa Blomsterfén alias Caroline Cavallo, som tillsammans med vackra
pistagefärgade blommor dansar den stora blomstervalsen.
Även om det hela blir till något av en dekonstruktion av den klassiska
balettens divertissement, så blir det i den här versionen skojigt och bra
att låta en dansare tuppa av mitt i valsen, så att platsen får övertas av en
cirkusapa med tåspetsskor och blomsterskört som dansar mer en jättelik
hoppande kanin.
Karin Betz scenografi och kostymer har en stor del av äran till
föreställningens magi med stora spelgal, som mångfaldigar dansarna och
öppnar vägen till drömvärlden. Hennes Biedermeier-inspirerade krinoliner vid
julfestens första akt är mycket vackra. Här gör Kenneth Greve effektfullt de
vuxna till marionetter med sina stela rörelser. Ett väldigt fint inslag är
Julie Valentins tåspetsdans som cyklande kines, följt av kosacker i viga
gycklarhopp.
Mössen är både gulliga och farliga, och Silja Schandorff är i första akten
glimrande tjusig som den kalla snödrottningen i snöflingornas vals. Tina
Højlund är i andra akten en sensuell och smidig arabkvinna omgiven av
tillbedjande arabiska män, och Cédric Lambrette är elegant som spansk
dansare.
Hela balettens höjdpunkt är det stora avslutande pas de deux-et mellan Clara
och Nötknäpparprinsen, där de två barnen med Drosselmeiers hjälp trollas
till vuxna dansare för att kunna visa upp den ultimativa balettdrömmen. Men
bara två dansare på scenen är detta ett stark och dramatiskt ögonblick. Helt
säkra i sina roller var Kizzy Howard och Andrew Bowman ännu inte på
premiärkvällen i Kenneth Greves krävande, mycket klassiskt koreograferade
pas de deux, på samma sätt som presicionen också saknades i många av de
stora solona. Men den unga publiken var jublande entusiastisk. Och för Det
Kongelige Teaters del är nöten redan knäckt, om föreställningen ger barn och
unga smak för klassisk balett.

Nøddeknækkeren spelas
till och med 9 januari.

Vibeke Wern

Fler Föreställningar

Annonser