Krig och dans

På Stockholms filmfestival visas War/Dance av filmskaparparet Sean Fine
och Andrea Nix Fine. Det är en dokumentärfilm om flyktinglägret Patongo
(Patongo War Zone Displacement Camp) i norra Uganda, för den utsatta Acholi
stammen.
Inbördeskriget har rasat i 20 års tid och i lägret bor många
föräldralösa barn. Vi får i filmen följa Rose, Dominic och Nancy som alla är
offer för rebellgrupperna. Historierna som rullas upp är fruktansvärda.
Barnen berättar sina historier; rakt upp och ner står de fram för kameran
och redogör för de trauman de har gått igenom. Dominic har tvingats vara
barnsoldat, Rose föräldrar avrättades framför hennes ögon och Nancys pappa
försvann en dag på fältet och kom aldrig mer tillbaka. Alla barnen bor nu i
lägret och går i skola där.
Varvat med barnens personliga historier berättas en parallell historia. I
Ugandas huvudstad Kampala, är det varje år en nationell dans- och
musiktävling för alla skolor i landet och vi får följa Patongos skola inför
tävlingarna.
Mitt i denna ondska, med döden så nära, dansar, sjunger och
spelar hela skolan. Bara att se alla lyckliga ansikten när de dansar under
ett stort träd utanför skolan får mig att studsa över kontrasten.
Det kommer
en danslärare och en musiklärare till deras hjälp och barnen är målmedvetna,
de vill så gärna ha något att vara stolta över, att få dansa och att få
vinna. Rose förklarar: ”Musik är den viktigaste delen av Acholi stammens
kultur. Det är vår tradition. Inte ens krig kan ta det ifrån oss”.
Dansen
och musiken är ljuvligt positiv, i sin absolut bästa form; en viktig
funktion för barnen och också ett sätt för biopubliken att orka ta in barens
fruktansvärda historier.
Filmen blir en verklig hyllning till dansen och musiken. I flyktinglägret
finns det inte många framtidsutsikter, men genom tävlingarna får alla resa
till huvudstaden, inte som krigsoffer, utan som dansare och musiker.
Dominic
förklarar att när han spelar xylofon glömmer han allt annat, allt som hänt.
Rose sträcker på sig stolt och Nancy och hennes mamma ber till gud och
hennes pappa att tävlingarna ska gå bra.
Och när de stora dagarna närmar sig
och infinner sig är nerverna på helspänn. Aldrig har någon schlagerfestival
eller idoltävling engagerat så, och när man hejat, skrattat och jublat inser
man att man faktiskt har sett en film om kriget i Uganda.
Filmen War/Dance
vann priset för bästa dokumentärfilm på Sundance festivalen i Utah.

Anna Sörenson