Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Torsdag 03 december 2020

Forsythe som politisk performancekonstnär

2007-06-08

Fakta:

Namn: Human Writes
Koreografi: William Forsythe
Plats: Halles de Schaerbeek, Bryssel
» http://www.halles.be

Sedan ett tiotal år tillbaks har William Forsythe satt upp flera performance-installations, där publiken själv är aktivt delaktig. Projekt som White Bouncy, City of Abstracts, Scattered Crowd och Human Writes har hittills mest visats i Tyskland. De flesta kräver så stora rum att mest gamla industribyggnader kommit i fråga. Inte minst därför att publiken skall ges utrymme att fritt cirkulera runt.
Human Writes fann nyligen vägen till Halles de Schaerbeek – en gigantisk grönsaksmarknad i Bryssel – som efter restaurering förvandlats till en mega-scen. När Human writes – titeln anspelar på homonymerna ” rights ” och ” writes ” – hade premiär i Schiffbauhalle i Zürich 2005 stod 40 bord utplacerade i långa rader. Framför dessa stod lika många dansare. I Bryssel var de 60 – från Forsythes eget kompani, resten rekryterade på plats.
Själv var jag en av de tusentals åskådare som kommit för att tråckla vidare på detta manifest – Världsdeklarationen för de Mänskliga Rättigheterna – som ju idag verkar ha blivit alltsvårare att leva upp till.
Forsythes performance-installation är ett politiskt manifest i sig inte minst därför att den implicerar oss alla närvarande i processen, visar hur ord och lagar förvandlas från abstrakta principer till social verklighet där de sedan naggas till genom att oförutsedda mekanismer sätter dem i rörelse. Som krig, terrorism, svält, miljöförstörelse…
Forsythe använder rep och kolbitar som instrument för att tränga in och blottlägga de svårigheter som idag ständigt uppkommer i ett politiskt instabilt klimat med alltfler hotande terroristangrepp, där de mänskliga rättigheterna helt satts ur spel.
På varje bord ligger vita papper där vi kan skönja ord och fraser hämtade från någon av Deklarationens paragrafer – svagt skrivna med tunna nästan oläsliga streck – som om de definitivt höll på att försvinna. Plötsligt hoppar en dansare upp på ett av borden, lägger sig på rygg. I varje hand håller han en kolbit som vi alla fixerar våra blickar på. Roterar upp och ned på bordet, slingrar in sig i bordsbenen, står på huvudet utan att använda kolbitarna som i slutändan ter sig som förkolnade cigarettstumpar färdiga att slänga.
Med kropparna lockar de 60 dansarna oss in i spelet – låter oss vandra mellan de olika borden för att kunna begrunda deras alltmer deformerade rörelser – några använder sig av tjocka rep som en slags självtortyr. Lite som på en tv- skärm låter vi oss förföras. Efter en stund plockas borden samman med väldiga dån, ställs ovanpå varandra för att i slutändan bilda en slags kedja.
Publiken dras nu direkt in genom att dansarna räcker rep och kolbitar till oss för att känna oss delaktiga. En slags kedjedans uppkommer där vi uppmanas till allt möjligt för att få igång kommunikationen. Stoppa kolbitarna in i repen, sno in oss och dansarna samtidigt som vi skall försöka skriva på pappersbitarna som i stället blir nedklottrade av svart kol. En dansare ber en person hålla i repet medan han tvingas slå med enorm kraft mot bordet som en hammare.
Alla de 60 dansarna har var och en sin taktik för att fånga våra blickar. Grymma förvandlingar till monster, omänskliga vrål, utrop, mimspel som förvandlar dem till ännu omänskligare väsen. Från någon annan planet? Hela tiden med blickarna och kropparna pockande på vår uppmärksamhet. Som om de vill säga oss att det är upp till oss själva att ändra på allt, skriva om lagarna för att ändra dagens allt ohållbarare situation.
Men det är inte med ord utan genom att smutsa ned våra händer, aktivt deltaga som allt kan ändras. Sitt inte bara där och titta på utan ställ upp aktivt! Det är tillsammans vi kan ändra situationen.
Human Writes skapar ett rum där fysiska erfarenheter möts men också ett annat imaginärt sådant där vi alla samverkar för att avsluta något omöjligt – ett manifest där hela mänsklighetens rättigheter tas till vara. Ord, fraser, paragrafer håller oss samman på papperet samtidigt som vi ständigt avlägsnar oss, vänder ryggen mot all ondska som för att fly bort.
Tre timmar varade hela performancen – ett tidsrum som behövdes för att alla vi tusentalet åskådare skulle känna oss inte bara som en del av det hela utan också ges tid till reflexion.

Ann Jonsson

Fler Föreställningar

Annonser