Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Tisdag 22 september 2020

Motorsågsmassaker och människooffer

2007-05-15

Fakta:

Namn: L`Homme de Bois /Sacre du Printemps
Koreografi: Sidi Larbi Cherkaoui/ Jorma Uotinen
Ensemble: Den Kongelige Ballet
Plats: Store Scene Operaen
» http://www.kglteater.dk

Den Kongelige Ballets sista premiär för denna säsong består av två
urpremiärer av två av tidens heta koreografer, Sidi Larbi Cherkaoui och
Jorma Uotinen till Igor Stravinskijs odödliga balettmusik.

Det står två stora stiliserade trän på scenen när ridån går upp till Sidi
Larbi Cherkaouis L’Homme de Bois. I det ena trädet sitter en kvinna och
läser en bok, i det andra trädet sitter en grupp människor med bindlar för
ögonen, och framför dem på scenen ligger en maskerad man med motorsåg. Låter
det underligt? Ja det är det, men på ett bra sätt.

Snart surrar scenrummet av aktiviteter. Likt apor dinglar dansarna ner från
trädens grenar och väl nere på golvet kryllar det som i en myrstack.
Överallt på scenen pågår det olika aktiviteter, så att det är omöjligt att
följa det hela. Snart vaknar mannen med motorsågen upp och börjar gå lös på
det ena träet, som faller ner.
En flagga sätts i det fallna trädet, som om
det vore ett nyupptäckt land eller ett erövrat territorium.
L’Homme de Bois
är ingen linjär berättelse, utan handlar om människans brott mot miljön och
klimatet. Först när det är för sent, upptäcker de hostande människorna
följderna av den ekologiska katastrofen, och de överges i ett tomt och mörkt
rum.
Det är inte ofta man ser civilisationskritik i dansad form, men den är
effektiv i Sidi Larbi Cherkaouis verk. L´Homme de Bois skulle kunna sättas
upp igen 2009 när Köpenhamn står värd för FN:s stora klimatmöte (COP15).

Det koreografiska formspråket är spännande och nytänkande, och det finns
referenser till bland annat orientalisk dans, flamenco och klassisk balett.
Sidi Larbi Cherkaoui arbetar mycket med armar och händer och skapar rörelser
som börjar djupt nere i magen och böljar fram i organiska former. Böljande
armrörelser som rör sig runt ansiktet är Sidi Larbi Cherkaouis särskilda
kännetecken. Hans koreografi för armar och händer är enastående vacker och
man blir aldrig trött på att se den. Och det dansas bra, särskild de
kvinnliga dansarna har tagit till sig Sidi Larbi Cherkaouis moderna stil,
hur långt ifrån den än befinner sig från vad de annars brukar dansa. Det är
ganska imponerande.

Designern Hedi Slimane, som som har arbetat hos flera kända modehus i Paris,
har gjort kostymerna till L`Homme de Bois. Hans flotta kreationer ger
associationer till sciencefictionfilmer som Blade Runner och Star Wars,
referenser, som passar perfekt till Sidi Larbi Cherkaouis undergångsdrama.

Det finns även referenser till filmens värld i kostymerna till Jorma
Uotinens version av Le Sacre du Printemps, nämligen Fritz Langs
framtidsdystopi Metropolis. Kostymerna är futuristiska och i metalliska
färger, dessutom sänks en glob med piggar ner i det kala scenrummet likt ett
farligt och spionerande UFO.

Jorma Uotinen säger i programbladet att Stravinskijs musik är så fantastisk
”att publiken helt enkelt kan blunda, om de inte gillar dans”. Är det denna
inställning som gör Uotinen nytolkning så händelsefattig? Det vilda,
ritualen och extasen i Le Sacre du Printemps, får vi inte se och döden
verkar snarare vara en olyckshändelse än en offerritual.
I Jorma Uotinens
flotta hypnotiska verk Jord, som Den Kongelige Ballet även har dansat under
innevarande säsong, finns nästan mer av Våroffer-stämning än i denna
blodlösa utgåva av Le Sacre du Printemps.
Men det finns ändå många vackra
scener, till exempel när dansarna i ställning som korsfästa sänks ner i
scenrummet likt marionettdockor. Eller när de manliga dansarna rör sig
framåt på scenen med de kvinnliga stående på skuldrorna. Och när
Marie-Pierre Greve, som dansar kvinnan som offras, står på huvudet med ena
benet stäckt rakt upp i luften i luften. Men de här enskilda vackra scenerna
drunknar i den för övrigt statiska koreografin.

Torben Kastrup

Fler Föreställningar

Annonser