Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Fredag 04 december 2020

Gospeldans och barockinspirerade steg

2007-05-13

Fakta:

Namn: Witness/Les Bras de Mer/Ghosts
Koreografi: Alvin Ailey/Petr Zuska/Kim Brandstrup
Plats: Takkelloftet, Operaen på Holmen
» http://www.kglteater.dk

Det ges dans och musik i vackert samspel på Den Kongelige Ballets nya
blandprogram av Alvin Aley, Petr Zuska och Kim Brandstrup på Takkelloftet,
där också Etta Cameron sjunger spirituals live på scenen.

På Det Kgl. Teaters hemsida kallas den nya balettföreställningen på
Takkelloftet för Ailey, Zuska, Brandstrup efter blandprogrammets tre
koreografer, mens den i det tryckta programmet kallas för titlarna på de tre
verken, som är Witness, Les Bras de Mer och Ghosts.
Med låga kyrkbänkar och massor av levande ljus på scenen inleds Alvin Aielys
Witness som skapades 1986 direkt för den kongeliga solodansaren Mette
Hønningen. Det är hon som har vidarebefordrat solot till Marie-Pierre Greve,
som på nypremiären dansade det mycket uttrycksfullt. Iförd lång vit klänning
och på bara fötter dansar hon både kraftfullt och sårbart de ångestfyllda
stackatorörelserna med långsträckta linjer mot himlen och långsamma
vridningar av torson.
Även verket Witness får helt nytt liv på Takkelloftet när Etta Cameron med
stark närvarokänsla sjunger My soul is a witness for my lord, till fint
ackompanjemang av pianisten Nicolai Hess.
Det är också en ren fröjd att se den tjeckiske koreografen Petr Zuska
dynamiska duo Les Bras de Mer, som hade sin premiär i Danmark 2005. Med
Silja Schandorff och Jean-Lucien Massot som duons ambivalent par råder det
en fin dramatisk nerv i den växelvis tempramentsfulla och milda dansen till
Yann Tiersens både glättiga och melankoliska musik med ett bord och en stol
som effektfulla, symboliska med- och motpartners.
Det är tio år sedan den London-baserade danske koreografen Kim Brandstrup
skapade ett nytt verk för Den Kongelige Ballet. Nu är han alltså här med sin
nya kreation Ghosts, för fem dansare med undertiteln, Fem etyder i musikalsk
frasering
. Och den beskriver precis vad det drygt halvtimmeslånga verket
handlar om.
Det är inte minst fascinerande att se pas de deuxerna mellan Gudrun Bojesen
och Thomas Lund, som fraserar så sublimt i sin kokett lekande dans till
barockmusik, på samma sätt som även Thomas Lund gör det i sitt solo. Men det
är Bojesen och Lunds pas de deuxer, som bjuder på de mest uppfinningsrika
stegen i Brandstrups koreografi.
Det är å andra sidan alldeles för mycket klichéer i den mollstämda trion
till musik av Schnittke, där den vackra Silja Schandorff är en vacklande,
kämpande kvinna mellan Ulrik Birkkjær och Alexander Stæger, medan
videoscenografins regndroppar faller.
Det är verkligen imponerande att se hur Steven Scott har lyckats förtrolla
Takkelloftets lilla scenrum med sin ljus- och videoscenografi. Har skapar
ett vackert rum med ett djupt perspektiv kring Ulrik Birkkjær och Alexander
Stæger i deras vackert roterande pas de deux i valstakt. Och den rumsliga
dimensionen förstärks när ett koordinatsystem projiceras på den
genomskinliga ridån, när vi som en inledning till var och en av de fem
avsnitten ser dansarna värma upp.
Det blir nästan till en signatur för Brandstrups senaste verk att närapå
hela Ghosts dansas bakom den genomskinliga ridån, som både ger möjligheter
till videoprojektioner och skänker en air av mystik och distans till
dansarna. Kostymskaparen Annette Nørgaard har ifört dem raffinerade
silvergrå kostymer med barockinspirerad skärning till det sympatiska, men
lite skissartade, neoklassika verket.

Vibeke Wern

Fler Föreställningar

Annonser