Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Söndag 27 september 2020

Ett svårskött pastorat

2007-02-28

Tillsättningen av balettchef på Göteborgsoperan har gått i stå. Söker du ”ny
balettchef” på operans egen hemsida får du det symptomatiska svaret ”Tyvärr,
vi hittar inte det du söker”.
Vad är det som tar sådan tid? Vad händer bakom kulisserna?
Snart knackar en ny säsong på dörren, 5 mars ska höstens och nästa vårs
program presenteras. Vad ska det bli för dans på Göteborgsoperan, och vem
ska leda den?
För några veckor sedan var baletten bara en namnteckning från ny chef. Alla
verkade nöjda, även dansarna. Till konstnärlig ledare skulle de få en
etablerad och internationellt tongivande koreograf, som dessutom hade
tidigare erfarenheter av att leda en stor dansinstitution. Och, kanske bäst
av allt, de hade redan tidigare prövat honom i det egna huset. Men Jorma
Uotinen ångrade sig i sista stund. Känslan för hemmabasen i Finland och
rädslan för begränsad rörelsefrihet tog överhanden.
Och Göteborgsoperan var tillbaka på noll.
När ansökningstiden för tjänsten gick ut 30 september fanns drygt 45
sökande. Flera intressanta namn, om än inga kanoner, sades det.
Hur många av
dem är fortfarande intresserade efter denna långbänk? Ett antal kandidater
har vallats i operahusets korridorer, mött ledningen och varit på hearing
med dansarna. Och sorterats bort.
Operans vd, Peter Hansson, medger att processen är långdragen, men betonar
sin ambition att skapa samling kring den balettchef man slutligen väljer.
Och han eftersträvar en transparent process, det vill säga att folk ska se
och förstå vad som händer. Men det verkar klent med det just nu, ingen i
operahuset verkar veta något, stämningen kring dansens framtid är närmast
uppgiven.
Att det inte är någon lätt post är välbekant. Dikeskörningen med de senaste
balettcheferna, Anders Hellström och Kevin Irving, gör inte situationen
lättare. Anders Hellström mer eller mindre mobbades bort och Kevin Irving
slutar i förtid för att hans mål och balettkompaniets förväntningar inte
längre är förenliga.
Redan i grunden är dansens position i operahuset svag – jämfört med opera
och musikal. Det här läget gör den inte stabilare. Ju mer utdragen och
vilsen chefstillsättningen blir, desto fler öppningar för motstridiga viljor
skapar man. Kompaniet består både av fast anställda dansare och grupper med
kontrakt av olika längd. Det är en balanskonst att hitta en repertoarlinje
som passar dem alla. Och publiken.br/>
Kärnfrågan är vem som ger baletten dess inriktning. Har operaledningen
kompetens att ange målsättningen och anställa en balettchef att uppfylla
den? Eller letar man efter en konstnärlig ledare med visioner och erbjuder
ett hus att genomföra dem i?
Göteborgsoperan måste på allvar definiera sitt
uppdrag och ansvar för dansen. Omgående!

Lis Hellström Sveningson

Texten är tidigare publicerad i Göteborgs-Posten 22 februari 2007.

Fler Nyheter

Annonser