Vanmaktens dans

Scenen är består at ett containerlandskap vid hamnen. En scenografisk bild
av titeln Import Export. Les ballets C. De la B:s nya föreställning från
2006 koreograferad av Koen Augustijnen kunde söndagen den 12 februari ses på
Dansstationen i Malmö innan turnén gick vidare till Stockholm.
Barska, kalla, hårda och råa som containermiljön vid hamnen är också de
mänskliga relationer vi upplever på scenen, som är befolkad av sex
fantastiska konstnärer med bakgrund i såväl dans som cirkus i likhet med
Koen Augustijnen själv, förutom en kvinnlig stråkkvartett och den
fantastiske belgiske kontratenoren Steve Dugardin. En förunderlig blandning
av konstnärer, som typiskt nog för Les Ballets C. de la B. hela tiden mixas
på scenen, där stråkkvartetten, som spelar barockmusik av bl.a. Charpentier
och Couperin, mestadels är placerade uppe på en container.
I detta sceniska universum stöter musikens harmoni brutalt ihop med en
rå, kaotisk och disharmonisk värld, där människans vanmakt står i fokus.
Gråt och skratt, kyssar och örfilar lever hela tiden i farlig balansgång.
Kroppen är som ett objekt som man hänsynslöst kan göra vad som helst med,
trycka ihop, manipulera, dra ut och knuffa över golvet som männen gör med
en tredje person som får finna sig i att bli hävd, rörd och släpad.
Det är
på en och samma gång groteskt, hotfullt och humoristiskt.
Direkt obehaglig är scenen där de manliga dansarna jagar flickan, Marie
Bauer, som ett djur som de svingar omkring med, hivar runt, rullar och
kastar högt upp i luften.
Humorn gör i gengäld sitt intåg när Juan Bentiez
med sitt clownaktiga uttryck, börjar berätta om att det han inte han stå ut
med och därmed understryker sin egen maktlöshet i förhållande till
omvärlden.
Lätta och behagliga balettassociationer ser vi groteskt framställda när
Milan Szypura med hjälp av kryckor försöker sväva iväg över golvet, medan
Steve Dugardin ytterst humoristiskt sjunger barockarior med en rockstjärnas
attityder.
På ett gränsöverskridande sätt leker dansarna med varandra en lek som barnen
leker med att de ger en rörelse vidare till den som sitter vid sidan om. Men
i Import Export utvecklar sig leken till diverse kroppsliga framställningar
av uttrycket ”fuck you”.
Som alltid hos Les Ballets C. de la B. har dansen politiska undertoner.
Starkast är slutet som handlar om Trafficking med den svarta kvinnliga
kubanska dansaren, Lazara Rosell Albear som på ett väldigt fint och vackert
sätt agerar tanzanisk kvinna tillsammans med den sexuellt frustrerade
europeiske mannen alias Koen Augustijnen själv. Helt resignerad lägger hon
band på sig själv och accepterar sin maktlöshet och sakernas tillstånd.
Även om det finns massor med goda, fängslande och tekniskt raffinerade
inslag i Import Export når det inte helt och hållet upp till många av Les
Ballets C. de la B:s tidigare föreställningar. Särskilt kanske det beror på
att den dramaturgiskt är mer lös i strukturen än tidigare verk som
exempelvis Tempus fugit och Rien de Rien. Men det var absolut värt besväret
att åka från Köpenhamn till Malmö för att se detta fina kompani som så
utmärkt integrerar levande musik i föreställningen och alltid har något
viktigt på hjärtat.

Vibeke Wern