Alltför glättig rock n’ roll-balett

Peter Schaufuss showaktiga koreografi Satisfaction lyckas inte förlösa The
Rollings Stones sensuella rockmusik.
The Rollings Stones’ musik med Mick Jaggers fräcka sensuella i förgrunden
låter riktigt bra när den strömmar ut ur högtalarna i det stora teaterrummet
i Operaen på Holmen. Den osar och vibrerar av ”sex, drugs and rock & roll”,
som det står skrivet utanpå programhäftet till Peter Schaufuss’ nya balett
Satisfaction.
Dessvärre är är det just precis hela det sensuella spektrat och själva
råstyrkan i den slagkraftiga rockmusiken som vibrerat rakt in i kropparna på
generationer av fans, som man i allt för hög grad saknar i Peter Schaufuss’
alltför glättiga och showartade koreografi i Satisfaction.
Detta är det
tredje verket i has rocktrilogi som började 1999 med den påtagligt
biografiska Elvisbaletten The King och år 2001 följdes upp med
Beatlesbaletten She loves you, som kanske är ett Schaufuss’ allra mest
lyckade verk.
Men med The Rolling Stones funkar det inte alls. Balettens lätta och
eleganta koreografiska språk har som genre svårt att knyta an till musikens
stämningar, starka rytmer och tyngd.
Det hjälper föga att klä ut dansarna i
overaller och pannlampor som till exempel i numret The Latern, där Schaufuss
i likhed med i de övriga numren, använder sig av själva texten som
utgångspunkt.
Några av de nummer som lyckas bäst att förena musiken med balettens form är
Time is on my Side, när fyra manliga dansare korsar scenen i ekvilibristiska
hop samt i Down the Road Apiece med fyra par i en ballet-boogiedans.
Pas de
deuxerna till Ruby Tuesday och Pain in my Heart är också ganska härliga,
medan Zara Deakin och Sean Ganleys duo till Angie är mättad av klichéer i
lihet med många av de andra numren, inklusive den silverklädda Ayako
Makimotos trista showdans till She’s a Rainbow och ängladansen till You
can’t always get what you want.
På själva premiärkvällen på Operaen så lät
sig inte publiken hämmas utan ställde sig upp och dansade till (I can’t get
no) Satisfaction när den till slut brakade loss.
Som vanligt är det fantastiska dansare på scenen i Peter Schaufuss Balletten
med enormt mycket positiv energi, till exempel hos de fyra flickorna i den
folkloristiskt inspirerade ringdans till Paint it black.
Caroline Petter är
en vacker solist som drar till sig alla blickar med sina graciösa armar.
Ljuset är också väldigt vackert och imiterar en rockkonsert i
föreställningen. Men vad som fattas en en bra koreografi att lita till.
”Det förpligtigar att ge sig i kast med ett så populärt och sprallligt
levande band,” skriver Brian Mikkelsen i förördet till programmet till
Satisfaction.
Men kulturministern får heller inte glömma att ett kompani som
får stöd från staten också är förpliktigade att skapa konst med kvalitet.
Detta krav lever inte Peter Schaufuss Balletten upp till i baletten
Satisfaction. Det är djupt otillfredställande.

To stjerner
”Satisfaction”. Koreografi, instruktion, dekoration, kostumer og lysdesign:
Peter Schaufuss. Musik: The Rolling Stones. Peter Schaufuss Balletten,
Operaen, fredag.

vw@berlingske.dk

Fotos på:

http://www.kglteater.dk/OplevTeateret/Galleri/Ballet/2006_2007/Satisfaction.
aspx?pgl=true

Foto: Michael With
Josef Vesely i ”As Tears goes by” i Peter Schaufuss Ballettens
”Satisfaction” med musik af The Rolling Stones.

http://www.schaufuss.com/pages/artikel.asp?articleguid=25084&MenuGuid=9864&S
ubMenuGuid=9890.

(tredje foto fra oven)
Foto: Michael With
Boogie-ballet i ”Down the road Apiece” i Peter Schaufuss Ballettens
”Satisfaction” m

Vibeke Wern