Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Fredag 18 september 2020

På julmässa i Napoli

2006-12-27

Fakta:

Namn: Napoli
Koreografi: August Bournonville
Ensemble: Den Kongelige Ballet
Plats: Det Kongelige teater, Gamle scene, Köpenhamn
» http://www.kglteater.dk

Visst kan man tycka att August Bournonvilles balletter är historier genom rosafärgade glasögon, utan den minsta verklighetsförankring. Ett alltför svårsmält översockrat hopkok. Det är många stolar som gapar tomma på Det Kongelige Teater vid säsongens premiärkväll på Napoli vilket kanske också skvallrar om att många i den presumtiva danspubliken håller med om detta när det gäller August Bournonvilles gamla verk. (Se gärna en artikel i Danstidningens pappersutgåva 6/2006 med en diskussion kring det Bournonvillska arvet.)
Men man kan ju också säga att August Bournonville var före sin tid och att han gjorde underhållande Hollywoodska dramer, långt innan filmen och de profithungriga filmproducenterna såg dagens ljus. Bournonvilles baletter är – med Sylfiden som enda undantaget – lika lätta och underhållande som typiska Hollywood-filmer, och det förlösande lyckliga slutet fattas heller inte. Hollywood-film har ju en stor publik över hela världen, för att vi i publiken tycker om söt eskapism, bara den blir professionellt serverad, och det blir den hos Bournonville.
I Bournonvilles Napoli utspelar det sig ett folkliv, som är fullkomligt idylliserat och orealistiskt. Klädstrecken med tvätt gör inte scenen mer övertygande, utan tvärtom ännu mer stereotyp och förutsägbar. Trots det så godtar vi den klichéartade bilden av Italien, för att det passar in på vår drömbild av det måleriska Italien, där solen allid skiner och människorna är glada. Platsen där temperament och passion blommar ikapp med de röda pelargoniorna.br/> Underligt nog innehåller Napoli också fullständigt moderna och realistiska inslag, exempelvis när hjälten Gennaro kastar sten på polisen. Ungdom som kastar gatsten på polisen är ett mycket aktuellt fenomen i den köpenhamnska gatubilden, och det fattas bara en kvinnlig överborgmästare som föredrar att spisa gåsleverpastej istället för att ta politiskt ansvar, för att det hela ska bli samtida realism. Grym socialrealism skulle man också kunna kalla det.
Bournonville skulle med andra ord kunna bli helt modern, men samtidigt förefaller han mycket gammaldags när en medalj av madonnan används för att fördriva ondskan. I dessa tider när religösa symboler skapar split och och ofred i världen verkar det i det närmaste ofrivilligt komiskt när en madonna-amulett skapar fred och fördragsamhet mitt i allt kaos.
Napoli är ingen saga, även om den slutar lyckligt, och trots att det övernaturliga har en roll att spela i andra akten, som äger rum bland havsnymfer och najader i den blå grottan.
Baletten är derimot en moralitet där det är den kristna gudstron som skapar ordning i det onda kaoset, och som bokstavligen för balettens hjälte och hjältinna, Gennario och Teresina, hem i säker hamn.
Men även om ordspråket Borta bra men hemma bäst länge har verkat gammaldags så kan det ju vid juletid när många helgar såväl familjen som kyrkan kanske ändå inte förefalla så verklighetsfrämmande. Med sin madonnadyrkan och tron på hennes undergörande egenskaper som centralt tema blir Napoli närapå till en kyrklig rit, och man får nästan lust till att resa sig upp och utbrista ett Halleluja tillsammans med alla de dansglada och Gudsfryktiga italienarna i Bournonvilles Napoli, som närapå har mer av kristen närvaro än de tivoliartade julmässor som hålls den 24 december nuförtiden i Danmark.
Kanske kan till och med Napoli bli till en ny typ av julbalett, här är julens mirakulösa under i form av den heliga madonnan i hög grad närvarande, vilket närapå får den traditionella julbaletten Nötknäpparen att klinga en aning tomt.
Svenska Tim Matiakis dansar fiskaren Gennaro, och Diana Cuni dansar Teresina. De gör det flott och bra och lyckas för en stund att få publiken att tro på både Bournonville och den heliga Madonnan, och det är inte så illa när det närapå är 165 år sedan urpremiären på Napoli.

Torben Kastrup

Fler Föreställningar

Annonser